Meraf Bahta var bäste svensk i Rio-OS med sin sjätteplats på 1500 m. Foto: Deca Text&Bild

Är OS större och bättre än VM?

Olympiska Spelen är det största man kan vinna som idrottare och statusmässigt är det större än att vinna VM även om ”hela världen” är med i båda mästerskapen. Det brukar heta att i OS stiger resultatnivån till en högre nivå jämfört med VM. Men stämmer det verkligen? Birger Fogelberg har följt svensk och internationell friidrott i över 50 år och gjort en analys där han jämfört resultatnivån vid VM i Peking 2015 med OS i Rio 2016.

OS är med sin 120 år långa historia tävlingen med stort T. Dels just för historiken men också för att den äger rum så sällan – vart fjärde år. När det gäller den olympiska huvudidrotten friidrott är ytterligare en faktor att VM introducerades på allvar så sent som 1983 och sedan 25 år tillbaka äger rum så ofta som vartannat år.

Är det högre resultatnivå i OS?
Är det så att det är svårare att placera sig högt i OS jämfört med VM för att det är en resultatmässigt högre standard? Eller handlar det om att OS har en mer exklusiv status hos aktiva, publik och media? En aktiv kan ju till exempel hinna med betydligt fler VM än OS under karriären.
Väderförhållandena kan ju göra det vanskligt att jämföra resultatnivån i olika mästerskap men i Rio 2016 och Peking 2015 var det likartade förhållanden med temperaturer kring 25 grader och huvudsakligen uppehållsväder. Vinden påverkade inte heller särskilt mycket.

Tuffare kvalificeringskrav för Sverige
I den här analysen har vi jämfört resultaten i Rio kontra Peking och vi har även tittat på Sveriges och vi börjar där. I Rio var Sveriges bästa placering Meraf Bahtas sjätteplats på 1500 m följt av Sofie Skoogs delade sjundeplats i höjd vilket var de två poängplatserna. Lägg till det ytterligare två topp-12-placeringar i form av Axel Härstedt (tia i diskus) och Sarah Lahti (tolva på 10 000 m). Räknat på topp-8 ger det 5 nationspoäng vilket kan jämföras med med 13 i VM 2015 då vi hade lika många poängplatser (fyra) som i Rio. I Peking var det Angelica Bengtsson (fyra i stav), Daniel Ståhl (femma i diskus), Abeba Aregawi (sexa på 1500 m) och Khaddi Sagnia (sjua i längd).
Men till skillnad från övriga världen så har de svenska friidrottarna tuffare kvalkrav eftersom Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) i flera grenar höjt kraven för att kvala in. I OS hade Sverige 14 friidrottare med att jämföra med 21 VM-aktiva i Peking 2015.
Mönstret är likartat de senaste VM/OS-åren
OS 2016: 14 aktiva/5 nationspoäng
VM 2015: 21 aktiva/13 p
OS 2012: 9 aktiva/6 p
VM 2011: 14 aktiva/9 p
OS 2008: 12 aktiva/6 p
VM 2007: 29 aktiva/26 p
OS 2004: 12 aktiva/24 p (tre guld!)
VM 2003: 22 aktiva/36 p
Slutsats: Att SOK skapar tuffare kvalificeringskrav till OS resulterar i mindre trupper jämfört med VM och också färre poängplatser.

Jämförelse gren för gren
Men hur såg det då ut resultatmässigt gren för gren i OS 2016 kontra VM 2015? Vi har tittat på resultatnivå för segraren, bronsmedaljören samt åttonde plats och i tillämpliga grenar som medel-långdistans och teknikgrenar även tolfte plats. Kursivt = bättre resultat.
Man får ha i beaktande att i medel- och långdistans kan taktiken ha en helt avgörande roll för resultatnivån i grenen. Teknikgrenarna är oftast mer jämförliga och där väger det oftast som allra jämnast i nivå från mästerskap till mästerskap.

MÄN
Av de 22 manliga grenarna är det föga överraskande en ganska likartad resultatnivå i drygt hälften (tolv). Men i resterande tio är de fem var för Peking respektive Rio när det gäller bästa resultat för såväl 1:a, 3:e som 8:e plats
VM 2015 (5): 200 m, 1500m, 110m häck, slägga och spjut.
OS 2016 (5): 800 m, 5000m, maraton, 400m häck och 4×100 m.
Det mest anmärkningsvärda är att släggtävlingen i Rio var så svag med inget enda 80 m-kast och faktiskt inte heller något över 79 meter!

Gren, år följt av resultat för 1:a, 3:e och 8:e resultat (samt 12:e)
100m 2015 9.79, 9.92, 10.00, 2016 9.81, 9.91, 10.06
200m 2015 19.55, 19.87, 20.33, 2016 19.78, 20.12, 20.43
400m 2015 43.46, 43.78, 45.15, 2016 43.03, 43.85, 44.61
800m 2015 1:45.84, 1:46.30, 1:47.66, 2016 1:42.15, 1:42.93, 1:46.15
1500m 2015 3:34.40, 3:34.67, 3:36.13 (3:38.29 [11]), 2016 3:50.00, 3:50.24, 3:51.09 (3:51.73)
5000m 2015 13:50.38, 13:51.86, 13:55.98 (14:00.38), 2016 13:03.30, 13:04.35, 13:09.17 (13:15.91)
10 000m 2015 27:01.13, 27:02.83, 27:44.90 (28:12.57), 2016 27:05.17, 27:06.26, 27:23.86 (27:33.67)
Maraton 2015 2:12:28, 2:13:30, 2:14:54 (2:16:58), 2016 2:08:44, 2:10:05, 2:11:49 (2:13:04)
3000m hinder 2015 8:11.28, 8:12.54, 8:18.63 (8:26.19), 2016 8:03.28, 8:11.52, 8:25.81 (8:40.68 [11])
110m häck 2015 12.98, 13.04, 13.34, 2016 13.05, 13.24, 13.41 (7)
400m häck 2015 47.79, 48.17, 50.02, 2016 47.73, 47.92, 49.09 (7)
Höjd 2015 2.34, 2.33, 2.25 (2.25), 2016 2.38, 2.33, 2.29 (2.25)
Stav 2015 5.90, 5.80, 5.65 (5.65 =9), 2016 6.03, 5.85, 5.50 (5.50 [11])
Längd 2015 8.41, 8.18, 7.97 (7.57 [11]), 2016 8.38, 8.29, 8.05 (7.82)
Tresteg 2015 18.21, 17.52, 16.81 (16.63), 2016 17.86, 17.58, 16.68 (16.31)
Kula 2015 21.93, 21.69, 20.11 (19.52 [11]), 2016 22.52, 21.36, 20.64 (20.04 [11])
Diskus 2015 67.40, 65.18, 63.94 (60.01), 2016 68.37, 67.05, 63.72 (60.66)
Slägga 2015 80.88, 78.55, 75.79 (72.50), 2016 78.68, 77.73, 74.61 (72.28)
Spjut 2015 92.72, 87.64, 83.13 (76.79), 2016 90.30, 85.38, 82.42 (79.12)
Tiokamp 2015 9045, 8561, 8302 (8114), 2016 8893, 8666, 8332 (8291)
4x100m 2015 37.36, 38.13, 38.61 (6), 2016 37.27, 37.64, 38.41 (6)
4x400m 2015 2:57.82, 2:58.51, 3:03.05, 2016 2:57.30, 2:58.49, 3:03.28

KVINNOR
Här ser man en tydligare trend beträffande bättre resultatnivå i Rio-OS jämfört med Peking-VM. Av de 22 grenarna var det bättre resultat i Rio i nio grenar för 1:a, 3:e och 8:e resultat mot bara en (200m) i Peking.
VM 2015 (1): 200m.
OS 2016 (9): 800m, 5000m, 10 000m, maraton, 3000m hinder, 100m häck, 400m häck, längd och sjukamp.
10 000 m-loppet var det som verkligen stack ut i Rio eftersom det var tidernas klart bästa genom tiderna på alla sätt – världsrekord med 14 sekunder av Etiopiens Almaz Ayana med 29:17.45 och det i särklass bästa loppet beträffande alla placeringar där bakom!
Riktigt bra var även hinderfinalen där Ruth Jebet med 8:59.## var mindre än sekunden från världsrekordet. Tvåan Hyvin Jepkemoi, KEN, 9:07.12, gjorde sin tredje bästa tid i karriären och trean Emma Coburn, USA, 9:07.63, satte amerikanskt rekord och avancerade till åttonde plats på genom-tiderna-listan.
När det gäller Peking-VM 2015 noterar man att det var bättre resultat för 1:an och 2:an jämfört med Rio i fyra grenar (1500, höjd, diskus och spjut).

Gren, år följt av resultat för 1:a, 3:e och 8:e resultat (samt 12:e)

100m 2015 10.76, 10.86, 11.02, 2016 10.71, 10.86, 11.80
200m 2015 21.63, 21.97, 22.50, 2016 21.78, 22.15, 22.69
400m 2015 49.26, 49.99, 50.63, 2016 49.44, 49.85, 51.25
800m 2015 1:58.03, 1:58.18, 1:59.70, 2016 1:55.28, 1:56.89, 1:59.57
1500m 2015 4:08.09, 4:09.34, 4:13.22 (4:16.98), 2016 4:08.92, 4:10.53, 4:13.14 (4:15.16)
5000m 2015 14:26.83, 14:44.14, 15:08.00 (15:26.24), 2016 14:26.17, 14:33.59, 15:00.69 (15:10.35)
10 000m 2015 31:41.31, 31:43.49, 31:51.35 (32:06.14), 2016 29:17.45, 29:42.56. 30:26.66 (31:28.43)
Maraton 2015 2:27:35, 2:27:39, 2:30:54 (2:31:40), 2016 2:24:04, 2:24:30, 2:27:36 (2:29:32)
3000m hinder 2015 9:19.11, 9:19.25, 9:29.64 (9:34.29), 2016 8:59.75, 9:07.63, 9:21.10 (9:28.75)
100m häck 2015 12.57, 12.66, 13.06, 2016 12.48, 12.61, 12.89
400m häck 2015 53.50, 54.02, 55.47, 2016 53.13, 53.72, 54.61
Höjd 2015 2.01, 2.01, 1.92 (1.88), 2016 1.97, 1.97, 1.93 (1.93)
Stav 2015 4.90, 4.80, 4.60 (4.60), 2016 4.85, 4.80, 4.60 (4.50)
Längd 2015 7.14, 7.01, 6.67 (6.48), 2016 7.17, 7.08, 6.69 (6.58 [11])
Tresteg 2015 14.90, 14.77, 14.25 (13.90), 2016 15.17, 14.74, 14.26 (13.95)
Kula 2015 20.37, 19.76, 18.24 (17.43), 2016 20.63, 19.87, 18.23 (16.99)
Diskus 2015 69.28, 65.53, 62.90 (59.54), 2016 69.21, 65.34, 63.06 (59.85 [11])
Slägga 2015 80.85, 74.02, 72.38 (67.78 [11]), 2016 82.29, 74.54, 70.95 (65.18 [11])
Spjut 2015 67.69, 65.79, 60.88 (58.26), 2016 66.18, 64.80, 62.92 (57.70)
Sjukamp 2015 6669, 6516, 6344 (6267), 2016 6810, 6653, 6442 (6309)
4x100m 2015 41.07, 42.03, 43.05 (6), 2016 41.01, 41.77, 43.21
4x400m 2015 3:19.13, 3:23.62, 3:27.69, 2016 3:19.06, 3:25.88, 3:27.45

Slutsats
En viss övervikt således för resultatnivån vid OS vilket märks tydligare på damsidan. Men det är totalt sett för båda klasserna ändå inte någon överlägsenhet på något vis. Går man tillbaka i tiden så är tendensen densamma, differenser i resultatnivå är klart överdriven överlag. Slutsatsen är att det är i princip lika svårt att vinna, ta medalj eller en poängplacering i OS och VM.
Det är ju också i påfallande många fall samma aktiva som återkommer i VM till OS vad gäller medaljplatserna. Tävlingarna speglar också väl hur respektive grens resultatstandard har utfallit sett över hela säsongerna.
/Birger Fogelberg

Läs även:
Så gick det för den svenska OS-truppen i Rio 2016
Tio största ögonblicken i OS i Rio
Hur många medaljer skulle de svenska rekorden ha räckt till i Rio?

BOK: SVERIGE-BÄSTA 2021

ÅRSBOKEN

FÖLJ FRIIDROTTAREN PÅ SOCIALA MEDIER

SENASTE ARTIKLARNA

NYHETSBREV

Nyhetsbrev

MEST LÄSTA

Nyhetsbrev

ARKIV

Svenska truppen