SM hemma på Nya Ullevi i Göteborg 1960.

Ingrid ”Pyret” Almqvist in memoriam

Sveriges främsta spjutkasterska genom tiderna, Ingrid ”Pyret” Almqvist, har avlidit i Göteborg i en ålder av 90 år. Under 18 år från 1947 till 1964 var hon en av Sveriges bästa kvinnliga friidrottare med en femteplats i Melbourne-OS 1956 som främsta merit. Hon höjde det svenska rekordet från 39.24 1947 till 52.32 som var segerkastet i Finnkampen 1964 och som var hennes sista tävling. Läs Cege Berglunds intervju, den sista som gjordes med ”Pyret”.

”Pyret” var en av de stora kastartjejerna i svensk friidrott och var aktiv åren 1945 till 1964. Hon deltog i tre olympiska spel, tre EM och slog 16 svenska rekord och några till. Hon fick hedersutmärkelsen Stor Grabb nummer 162 redan 1952 och röstades 2008 in i Göteborgs Idrottsmuseums Hall of Fame.
Själv tyckte hon inte att hon gjort något märkvärdigt och ville inte ens prata om det när jag ville intervjua henne i januari 2016. Hon gjorde ett synnerligen motvilligt intryck men kom till slut till intervjun som gjordes för Redbergslids IK:s 100-årsbok.
– Var sak har sin tid. Varför ska du skriva om mig? undrade hon… Jag har ingenting att berätta.
Men det hade hon.

Så blev hon ”Pyret”
Märkligt nog började hon inte kasta spjut förrän en bit in i idrottskarriären och hade ännu inte fyllt 18 år när hon gjorde sin första tävling 1945. Ändå hade hennes far, Filip ”Slänta” Almqvist, varit spjutkastare i världsklass. Han hade personligt rekord på 101.27, uppnått sammanlagt med höger och vänster hand. ”Slänta”, vars bästa med bästa hand är 58.15 från 1924 (Sverige-femma), besegrade till och med Sveriges första riktiga världsstjärna, fyrfaldige olympiske mästaren i spjut, Eric Lemming, flera gånger.
”Slänta” tävlade för Lyckans Soldater och Örgryte IS, men Ingrid valde Redbergslids IK – i handboll. Det skedde i mitten av 1940-talet. Andra året i klubben var hon självskriven i A-laget.
– Vi var två i laget som hette Ingrid och tränaren tyckte det var jobbigt, så han började kalla mig ”Pyret” för att jag var kortast med mina 162 centimeter. Sedan hängde det kvar, sa hon.

Från handboll till spjutkastning
På somrarna var idrottshallarna i Göteborg stängda så träningen bedrevs i klassiska fritidsområdet Skatås där så många löpare lagt mil efter mil bakom sig.
– Vi höll på och spelade i en slänt när tränaren Lennart Necander räckte mig en trädgren och bad mig kasta den för han ville se hur jag gjorde. Från den dagen var jag friidrottare, berättade ”Pyret”. Detta var 1945 och samma år blev hon åtta på SM i Hälsingborg.
I sin allra sista tävling, Finnkampen på Helsingfors Olympiastadion 1964, slog hon nordiskt rekord med 52.32. Sitt första satte hon redan tredje året som aktiv, 1947, då hon noterade 39.24 på Göteborgs DM. Lite senare den säsongen överträffade hon sitt eget rekord fyra gånger under SM i Örebro. Kontrollvägning visade att spjutet hon använt i sista kastet var elva gram för lätt och ”för säkerhets skull” ströks alla fyra rekorden trots att ingen, inte ens rekordkvinnan själv, visste om hon använt just det spjutet under hela tävlingen. Hon fick åtminstone behålla sitt första SM-guld.
Det var hennes första av totalt 15 SM-titlar i grenen. Bara en enda tjej har fler guld i en och samma gren.

OS-debut i London 1948
20 år ung blev hon uttagen till sitt första OS 1948.
– Jag var väl med som sällskap till Eivor Olson (klubbkamrat som slutade elva i kula), trodde hon. Vad hade jag där att göra?
Fiasko? Nej, Ingrid blev tia i spjutfinalen!
Åtta år senare var hon femma i Melbourne-OS på 49.74, bara 54 cm från bronset och 64 från silvret.
Ett par år senare bytte hon klubb, från RIK till Göteborgs Kvinnliga IK, där hon avslutade den aktiva karriären 1964, trött på frågan om när hon skulle lägga av. Åldersfixering är inget nytt.

Idrottslärare och handbollstränare
Efter avslutad idrottskarriär blev hon uppskattad idrottslärare, anställd av Göteborgs kommun utan att ha utexaminerats från Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH), vilket var det gällande kravet. Hon blev dessutom handbollstränare, förmodligen den första kvinna som tränat ett pojklag. Hela laget, inklusive tränare, värvades som juniorer från Utby IK till den större klubben Warta.
Ingrid Almqvist blev bra i det mesta hon försökte sig på. Hon vann skolmästerskap i slungboll och var duktig i stående längdhopp. Handbollen var länge lika viktig som friidrotten för henne, för hon gillade att vara lagspelare. Det blev elva A-landskamper 1951-59 och så många flera matcher spelade inte blågult på den tiden.
Dessutom tog hon ett SM-silver – i fäktning.

Bäst genom tiderna
Sverige har haft flera bra spjutkasterskor genom tiderna och spjutexperten Anders Borgström är helt klar över hur han placerar Ingrid Almqvist.
– Med tanke på hennes OS-insats i Melbourne, hennes långa karriär på god internationell nivå och långa dominans på SM, så känns det rimligt att ge henne epitetet ”Sveriges främsta spjutkasterska genom tiderna”. Självklart då med respekt för prestationerna ställt i relation till den då rådande världsbilden/konkurrensen! säger Anders.
/Cege Berglund

Beställ årsboken FRIIDROTT 2017 – allt om det svenska och internationella friidrottsåret!

Ingrid ”Pyret” Almqvist
Född 10/10 1927 i Göteborg, död 9/11 2017 i Göteborg.
Längd: 162 cm
Gren: Spjut
Klubbar: Redbergslids IK 1945-58, Göteborgs Kvinnliga IK 1959-1964
Yrke: Idrottslärare
Meriter:
OS: 5:a 1956, 10:a 1948, kval 1960 (14:e)
EM: 8:a 1946, 9:a 1958, 10:a 1954
NM: Guld 1961
SM: 15 guld och tre silver 1946–1964
Landskamper i friidrott: 33 (15 vinster)
Svenska rekord: 16, 1947-1964, från 39.24 till 52.32.

Övrigt
Landskamper i handboll: 11 (1951-59)
SM-silver i fäktning

Ps Vem är det då som har fler SM-guld än ”Pyret” i en och samma gren på damsidan? Jo, diskuskastaren Anna Söderberg som vann tjugo raka titlar 1993-2012.

About Cege Berglund

Cege Berglund
Idrottsjournalist sedan 1964. Har bevakat 16 OS – varav nio sommarspel, nio VM i friidrott och fem EM. Skriver nu för bl a nättidningen spanaren.se. cege.berglund@silverchainmedia.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*