Förra veckan skrev A. Lennart Julin artikeln ”Hur svårt kan det vara att kombinera höjd och längd?”. Nu kommer del två av tre som fokuserar på de som lyckats bäst på manliga sidan.
För att hitta den svenska höjd+längd-historiens toppnamn får man gå tillbaka till 1980-talet: Patrik Sjöberg och Thomas Eriksson belägger nämligen topplatserna när det gäller såväl 1-dagsdubblar som karriärdubblar.
Patriks namn kanske överraskar eftersom många nog uppfattar honom som en uttalad höjdspecialist efter tonåren. Men faktum är att Patrik gjorde fem längdtävlingar 1986-1987:
Började med klubbmatch
Det började med 7.62w för klubben i ett Lag-SM-kval 31 maj 1986 vilket tycks ha gett mersmak. För sedan följde inte bara Lag-SM-finalen 28 juni (7.31w) utan också SM i Karlskrona 3 augusti (silver på 7.67) och Finnkampen i Helsingfors helgen efter (1:a på 7.64).
I lag-SM-matcherna nöjde han sig i höjd med att säkra segern (krävdes 2.03 resp 2.06) men på SM blev det 2.30 och i Finnkampen 2.33. Och då skall man veta att höjd och längd gick samma dag vid båda tillfällena.
Världsrekordsommaren 1987 kom karriärens sista längdstart – fast inte förrän vid säsongsavslutningen i Tokyo i slutet av september. Där kombinerade Patrik seger i höjd på 2.31 med slutgiltiga längdperset 7.72.
Långa hopp utan bra plankträff hade tydligt visat på klart högre kapacitet men var man världens bästa i höjd fanns ju varken tid eller anledning att nöta in någon säker längdansats.
Blev tiokampare
Thomas Eriksson var även han höjdspecialist från början – Sveriges andre 2.30-hoppare – men till skillnad från Patrik kom han att bredda repertoaren och senare delen av karriären låg prioriteten på tiokamp. Och i tiokamp ingår ju båda grenarna – dessutom båda dag 1 – så för Thomas blev dubbleringar en rutin.
Värt att notera i sammanhanget är den höga klass han höll i höjd även när han satsade på mångkamp: På 10 starter i höjd i Finnkampen 1981-1991, blev det 2.20 eller bättre i hälften och snittet hamnade på dryga 2.19. Senast en svensk hoppade högre än så på Finnkampen var för 16 år sedan (Linus Thörnblad).
Thomas kom – utanför tiokampandet – att köra båda grenarna individuellt på fem SM, fem Lag-SM, fem Finnkamper och två andra landskamper. Ja, i några SM och en finnkamp blev det faktiskt även tresteg.
Denna Thomas flitighet i kombination med tiokampandet gör att han dominerar topp-25-listan över de bästa svenska 1-dagsdubblarna (poängräkning enligt World Athletics mångkampstabell):
+ Bakom Patriks tre toppdubblar står som synes Thomas för 20 av 22 resultat på listan. Den ende som i övrigt lyckas klämma sig in är alltså Melwin Lycke Holm med sina insatser sommaren 2025 i Lund och i Karlstad GP.
+ Man noterar också att alla tre är höjdhoppare i grunden, det signalerar att det är lättare för en höjdhoppare att göra ett bland specialister gångbart resultat i längd än det är för en längdhoppare att göra motsvarande i höjd.
+ En bild som förstärks om man tittar på vilka som är de 25 bästa svenska dubblerarna räknat på personbästa i grenarna. I kolumnerna längst till höger har de aktiva klassificerats efter ”huvudgren” under seniorkarriären.
+ På topp-10 är det alltså sex höjdhoppare. Men egentligen är dominansen än större eftersom både Christian Olsson och Andreas Carlsson i ungdomsåren var primärt höjdhoppare men senare flyttade fokus till tresteg resp längd.
+ Mattias Sunneborn är den ende av våra allra bästa längdhoppare som har ett höjdpers en bit över två meter.
+ Rune Almén (född 1952) är äldst på listan och dessutom den ende dykstilshopparen. Både nationellt och internationellt är känslan att dykstilshöjd var svårare att kombinera med längdhoppande än flophöjd.
+ Saxhöjd kan nog också ha varit fördelaktigare i det avseendet: OS-mästaren i tresteg 1948 Arne Åhman var av internationell klass även i höjd (1.99) och längd (7.31) på sin tid.
+ Melwin är yngst (född 2004) på topp-25 men har sällskap av ytterligare två 00-talister i Jacob Thelander och Carl af Forselles.
+ Bäst ”balanserad” i betydelsen minsta poängskillnaden mellan de två personliga rekorden är Melwin: Hans 2.24 och 7.79 är värda 1031 p resp 1007 p.
/A. Lennart Julin
I den sista artikeln om kombinationen höjd + längd ligger fokus på de bästa svenskorna.
Läs även:
• Höjd och längd – hur svårt kan det vara att kombinera?
