A. Lennart Julins tredje text om kombinationen höjd och längd handlar om de tjejer som lyckats bäst. I toppen finns Carolina Klüft och Erika Kinsey men det är många intressanta namn i de 25-djupa kombinationslistorna.
Carolina Klüft är naturligtvis det stora svenska namnet på den kvinnliga sidan
när det gäller kombinationen höjd och längd. För det var ju hennes genom hela karriären två starkaste grenar där hon under sina elitår faktiskt höll individuell världsklass i båda!
Några mästerskapsstarter i höjd blev det aldrig men i längd gjorde Carro två OS, ett VM, två EM och ett inne-VM där hon gick till final varje gång och toppade med en medalj (brons IVM 2004) och en fjärdeplats (VM 2011).
Däremot blev det inte så många 1-dagsdubblar för Carro genom att höjd och längd ligger på olika dagar i sjukampen. Men båda grenarna ingår i femkampen inomhus som genomförs på en dag, så hennes tre bästa dubblar kommer alla från femkamper vid Inne-VM/Inne-EM.
Listan på 1-dagsdubblar domineras i stället av Erika Kinsey framförallt sedan hon 2019 gjorde en satsning på både höjd och längd med sikte på VM i Doha. Hon dubblade bl a på Lag-EM, SM och Finnkampen men fick aldrig den fullträff i längd hon hade behövt för att VM-kvala. De två sista åren av karriären var Erika sedan tillbaka till fullt fokus på höjdhoppandet.
En som däremot bara gav en kort glimt av sin potential som längdhoppare var Emma Green som två veckor efter VM-bronset i höjd i Helsingfors tog en spektakulär SM-dubbel med nya personliga rekorden 1.97 i höjd och 6.41 i längd. Trots den succén blev det nämligen aldrig någon mer tävling i längd för Emma.
Finalerna gick på olika dagar på SM 2005 men samma dag som höjdfinalen var det längdkval där hon hoppade 6.07. Emmas 6.41 i längdfinalen kombinerat med 2.01 i höjd (vid EM-silvret 2010) räckte sedan för att hon skulle komma precis före Erika på 25-bästalistan baserad på personliga rekorden:
+ Precis som på manliga sidan är det sparsamt med längdspecialister. Erica Johansson och Khaddi Sagnia finns visserligen med högt på listan – som fyra resp sexa – men det är i kraft av höjdresultat som gjordes i mångkamper när de var 15 resp 17 år gamla. I övrigt handlar det mest om mångkamperskor.
+ Äldst på listan är Annette Tånnander som var aktiv i slutet på 70-talet och början på 80-talet då floppen ju i princip helt tagit över höjdhoppet.
+ Men det fanns ett undantag i Meike Traxler. Hon innehar ”svenska rekordet” i dykstil med 1.80 (1981) har förmodligen också ”dykrekordet” i Höjd + Längd. Meikes 5.83i (1979) i längd ger nämligen henne 1.776 p.
+ Yngst på listan Ayla Hallberg Hossain som nu gör sitt sista år i juniorklassen (F19). Ayla lät ju först tala om sig som höjdhoppare men sedan nu tre år tillbaka har hon varit fokuserad på längd med sprint som sidoaktivitet.
+ Totalt är det fem på topp-25 som fortfarande är aktiva.
/A. Lennart Julin
Läs även tidigare texter på samma tema:
• Svenskarna i höjd+längd: Patrik Sjöberg och Thomas Eriksson dominerar
• Längd och höjd – hur svårt kan det vara att kombinera?
