Förra helgen överträffades de svenska juniorrekorden inomhus på två distanser: På lördagen noterade Fredrikshofs Tilda Månsson 9:08.85 på 3000m vid Vinthundsvintern i Sollentuna och dagen efter var det Mölndals Jonathan Grahn som stod för 3:40.55 på 1500m vid Stockholm Indoor i Sätra. A. Lennart Julin har tagit en närmare titt på hur uppläggen såg ut utifrån tesen ”Jämna fartens triumf”.
Båda rekordattackerna var aviserade och planerade i förväg men som bekant ligger det i den exklusiva naturen hos själva begreppet ”rekord” att rekordförsöken är många gånger fler än de faktiska rekordförbättringarna. Inte minst på medel/lång där det gäller att direkt hitta rätt tempo, alltså ett tempo som man förmår hålla hela vägen. Väldigt ofta spricker det hela på en alltför ambitiös öppning. Historien har visat att jämn fart loppet igenom – plus om möjligt en bra spurt – är det bästa receptet för framgång för rekordjägare.
Tildas Månssons precisionsjobb på 3000 m i Sollentuna
För Tilda var det gällande rekordet det allra äldsta för kvinnliga juniorer inomhus, det var faktiskt mer än dubbelt så gammalt som snart 19-åriga Tilda själv:
Det hade nämligen stått sig sedan allra första Inomhus-SM på en permanent rundbana med doserade kurvor: Platsen var Solnahallen och datumet den 19 februari 1984 när Heleneholms då fortfarande 17-åriga Annika Lewin tog silver bakom Eva Ernström på tiden 9:10.78.
Orört i nästan fyra decennier
På de nästan fyrtio år som sedan förflutit har alltså generationer av löpartjejer passerat junioråldern utan att på allvar kunna hota Annikas tid. Närmast hade Sarah Lahti kommit när hon för nio år sedan tog brons på ISM med 9:16.36.
Så det var uppenbart inget enkelt rekord som Tilda skulle attackera. Särskilt inte som hon – till skillnad från både Annika och Sarah – inte skulle ha förmånen av att matcha mot starkare seniorer utan skulle behöva göra merparten av tätjobbet själv.
Draghjälp i en kilometer
Den assistans som var ordnad var att Spårvägens Vilma Jonsson skulle dra första dryga kilometern i den nödvändiga 3:03-farten. En uppgift som Vilma löste på ett bra sätt, men resterande två tredjedelar var Tilda själv i fronten. Upp till ungefär 2000m hängde Mölndals Elin Brink med i rygg.
Orutinerad men ändå bra fartkänsla
I tabellen nedan kan man följa Tildas varvtider från start till mål och man slås direkt av hur bra hon – trots ytterst begränsad erfarenhet av banlöpning i allmänhet och inomhuslöpning i synnerhet – lyckades att hålla en jämn fart nära de 36.7-varv som hon behövde snitta hela vägen för att det skulle bli rekord:
Snabbt slutvarv räddade rekordet
Bortser man från slutrundan snittade Tilda nämligen 36.85 med samtliga varv samlade mellan 36.3 och 37.4! Men 36.85 var alltså ändå aningen för långsamt för rekord så det behövdes en signifikant farthöjning på slutvarvet. Och den levererades som synes nedan med råge: 33 blankt!
Tilda Månssons svenska juniorrekord på 3000 m i Sollentuna 28/1
Splits 200m 1000m 1500m
200m 37.4 37.4
400m 73.3 36.9
600m 1:49.7 36.4
800m 2:26.9 37.2
1000m 3:03.79 36.9 3:03.79
1200m 3:41.0 37.2
1400m 4:17.8 36.8
1500m 4:36.1 4:36.1
1600m 4:54.3c 36.5c
1800m 5:30.9 36.6c
2000m 6:08.14 37.3 3:04.35
2200m 6:45.5 37.3
2400m 7:22.9 37.4
2600m 7:59.6 36.7
2800m 8:35.9 36.3
3000m 9:08.85 33.0 3:00.71 4:32.8
Jonathan Grahns väldisponerade 1500m-rekord i Sätra
Till skillnad från Tilda behövde Jonathan Grahn inte ta sig an ett speciellt ålderstiget rekord. Tvärtom eftersom handlade det om ett av de allra färskaste: Hans egna 3:43.56 från ISM i Växjö förra vintern.
Premisserna jämfört med Tilda skilde sig också så tillvida att Jonathan inte behövde räkna med att göra något dragjobb själv. Detta då han sprang i ett galalopp med kvalificerat internationellt motstånd och rutinerad hare engagerad för att möjliggöra en segertid kanske ned mot 3:36.
Höll sig kall i bra position
Här fanns dock därmed risken att Jonathan skulle kunna luras med i ett alldeles för snabbt öppningstempo. Men han höll sig kall och intog snabbt en position mitt i fältet.
Där hittade han också för dagen uppenbart jämbördigt utländskt motstånd i form av framförallt tysken Feist och kenyanen Kirprugut. Så Jonathan blev aldrig ensam i loppet utan hade ryggar att följa hela vägen.
Lysande avslutning
Avståndet fram till toppduon växte allteftersom men Jonathans miniklunga höll ihop hela vägen. På slutet hade Jonathan (utepers 3:40) sedan krafter till att passera både Feist (utepers 3:37) och Kiprugut (utepers 3:34) på utsidan i sista kurvan och kunde spurta i mål som 3:a på 3:40.55.
Det innebar alltså att han i ett svep kapade bort ganska precis tre hela sekunder på sin egen gällande rekordtid.
Jonathan Grahns rekordlopp i Sätra uppdelat i 100m-portioner
Splits 100m 200m 400m 800m
100m 15.0 15.0
200m 29.0 14.0 29.0
300m 43.9 14.9
400m 59.0 15.1 30.0 59.0
500m 1:14.1 15.1
600m 1:28.6 14.5 29.6
700m 1:43.1 14.5
800m 1:57.6 14.5 29.0 58.6 1:57.6
900m 2:12.1 14.5
1000m 2:27.0 14.9 29.4
1100m 2:41.9 14.9
1200m 2:56.9 15.0 29.9 59.3
1300m 3:11.8 14.9
1400m 3:26.2 14.4 29.3
1500m 3:40.55 14.4 28.8 58.7 1:57.5
Jämn fart hela vägen
Precis som för Tilda en imponerande jämn fart hela vägen. Mellan 200m och 1400m gjorde Jonathans sex raka hundringar på 14.4-15.1, dvs en spridning på bara 0.7. Och inledande 800m och avslutande 800m var i princip lika snabba.
Väldisponerat är alltså ordet!
Var plockade han de tre sekunderna?
Det kan också vara intressant att jämföra med den tidigare rekordtiden. Var plockade Jonathan de tre sekunderna? Var det genom småknaprande hela vägen eller genom en vassare spurt eller ….?
Rekordloppet då gjordes som sagt i finalen på ISM och eftersom det var ett mästerskapslopp där placeringar var det primära fanns det ett betydande mått av taktik inblandat.
Så gick det i föregående rekordlopp
Faktum är att Jonathan då i Växjö gick direkt fram till täten och drog första 400m i samma höga fart som han höll nu i Sätra. Uppenbart hade han och ett par andra snackat ihop sig om att försöka störa icke-specialisten Andreas Kramer med hög fart från start.
Tappade på andra fyrahundringen
Men Kramer släppte inte och då sjönk farten i mitten av loppet eftersom alla ville ha krafter kvar till en stark spurt. Så jämfört med Sätraloppet tappade man 1.6 sekund på andra 400 m-avsnittet och ytterligare 2.7 på den tredje.
Jonathan stark i mittskedet
Sedan stack Kramer ifrån övriga sällskapet och vann överlägset samtidigt som Jonathan speedade upp igen och tog hem klungspurten. Så hans sista 300m då var faktiskt 1.3 sekunder snabbare än nu i Sätra.
D v s svaret på frågan om var Jonathan byggde den tre sekunder stora rekordsänkningen blir: I mitten av loppet genom att inte låta farten sjunka mellan startrusning och slutspurt.
/A. Lennart Julin
Läs även:
• Tilda Månsson slog det 39 år gamla juniorrekordet
• Seniorrekord av Henrik Larsson och juniorrekordet av Jonathan Grahn
• Första svenska rekordet av Emil Danielsson
• Världsårsbästa av Mondo Duplantis i årsdebuten
Biografier på friidrottsstatistik.se
• Tilda Månsson
• Jonathan Grahn
