Foto: Deca Text&Bild

Historisk Diamond League-seger för Daniel Ståhl!

Så kom den då till sist – en svensk herrseger i Diamond League-finalen och det var Daniel Ståhl som stod för den i diskus! I Bryssel slog han världsmästaren Piotr Malachowski med 51 cm tack vare 65.78 i tredje omgången och tog därmed sin första Diamond League-seger! Och ännu större är att Daniel slutade tvåa sammanlagt i Diamond Race i diskus vilket är den bästa svenska placeringen genom tiderna på herrsidan – bara Abeba Aregawis förstaplats på 1500 m 2013 är större.

På sista kastpasset på Sätra kastplan i onsdags skickade Daniel iväg diskusen 67 meter med lite övertramp och sa att han hoppades på 65 meter och seger i Bryssel. Och precis så blev det!
– Det är underbart! Jag satte personligt rekord på SM, vann Finnkampen på 65 meter och så nu seger i Diamond League, det har varit en bra avslutning på säsongen, säger Daniel till TV12.
Daniel satte världsårsbästa med 68.72 på SM i Sollentuna för två veckor sedan och motsvarade därmed förväntningarna på bästa sätt när det nu verkligen gällde. Helt klart en liten revansch för OS i Rio där han missade final med mindre än en halvmeter.

Tre kast över 64 meter
Daniel hade serien x, 64.53, 65.78, 62.73, x och 64.01 och gjorde alltså en ny jämn och fin serie. Han gick upp på andra plats bakom Malachowski i och med andra kastet på 64.53 och tog ledningen i tredje som han höll tävlingen ut. Trea slutade Österrikes Weisshaidinger på 64.73.
– Det har varit en bra säsong! Jag kastade 66 meter vid några tillfällen i våras, sedan var det lite mindre bra i mitten på säsongen och så en fin avslutning. Nu återstår bara Castorama i Sätra på onsdag, säger Daniel.
Segern i Diamond League-tävlingen innebar 20 poäng och att han stannade på 34. Totalvinnaren Piotr Malachowski fick tolv poäng för sin andraplats och fick ihop 54. Trea Belgiens Philip Milanov, 26, och fyra Robert Urbanek, 25.

Sjätte svensk att ta en DL-seger

Bara sex svenskar har tidigare lyckats vinna i Diamond League som startade 2010. Det är Christian Olsson i tresteg, Linus Thörnblad och Emma Green i höjd, Kim Amb i spjut och Abeba Aregawi på 1500 m. Den sjätte heter Daniel Ståhl!
/Jonas Hedman

Läs också:
Dags för första manliga finalsegern i Diamond League?
Säker seger i Finnkampen för Daniel Ståhl
Världsårsbästa av Ståhl sista SM-dagen
Hårfin finalmiss av Daniel Ståhl i OS
Ståhl stabil femma i EM-finalen
Daniel Ståhl OS-kvalade i första tävlingen

Resultat Diamond League-finalen i diskus, Bryssel
 9/9 2016

1) Daniel Ståhl, SWE, 65.78
2) Piotr Malachowski, POL, 65,27
3) Lukas Weisshaidinger, AUT, 64.73
4) Martin Kupper, EST, 62.49
5) Philip Milanov, BEL, 62.38
6) Apostolos Parellis, CYP, 62.28
7) Robert Urbanek, POL, 61.96
8) Gerd Kanter, EST, 61.12
9) Zoltán Kövágó, HUN, 58.31
Resultaten

About Jonas Hedman

Jonas Hedman
Frilansskribent, redaktör, statistiker, grafiker och förläggare specialiserad på friidrott. Redaktör för årsboken FRIIDROTT och friidrottaren.com.

5 comments

  1. Du kan stryka min ovanstående replika om korrigeringar på denna tråd/sida om du vill (liksom denna kommentar)

  2. Undrar som sagt varför Christoph Harting ej synts till i Diamond League i år (i alla fall ej i finalen)?!
    I övrigt, tycker du som jag att det är synd med ‘harar’ i löpmomenten ist f som på mästerskap att var och en får göra jobbet själv (o inte bara jaga nya världsrekordtider..)
    Dessutom ser jag som friidrottsälskare det som en skandal att kollektivt utesluta ryssarna som i Paralympics eller som i OS där det gällde att bevisa via utomryska dopingkontroller att man är oskyldig! I övriga samhället är det ju tvärtom: det måste bevisas att man är skyldig (o ej omvänd bevisbörda). Nu kan en massa oskyldiga som tränat rent under lång tid fått ta smällen bara för att man skall statuera exempel!

    • Jonas Hedman

      C Harting har ju helt avstått DL i år. Robert Harting har varit borta rätt länge p g a en svår knäskada men kom tillbaka i somras men skadade sig igen just före EM som han inte var med på.
      Galorna med sina harar i löpgrenar är onekligen något helt annat än mästerskapen och jag kan emellanåt också tycka att det är lite synd att en bra tid hela verkar vara måttstocken för en bra prestation. I USA värderar man ju en seger minst lika högt.
      Ang Ryssland så är ju kollektiv bestraffning aldrig bra. Men vad är alternativet för att få till en förändring.
      Tornéus, Bengtsson och Sagnia har inte prioriterat DL i sommar utan satsat allt på/mot OS. Ingen av dem var kvalificerad till finalerna.

  3. Sedan var ju tydligen ändå Robert med i OS-kvalet utan att gå vidare till finalen.
    Tack för svar, men vad gäller Paralympics så kunde de ju åtminstone låtit de enskilda förbunden internationellt avgöra, såsom de fick göra i vanliga OS. Att sen som i OS de ryska friidrottarna inte fick vara med fast alla inte var bevisade skyldiga utan behövde bevisa att de var oskyldiga avviker ju från all normal praxis och för oss med empati känns det trots allt orimligt. Det heter ju: ‘Hellre fria än fälla’ just därför att inga oskyldiga skall råka åka dit felaktigt! Det borde ju i så fall i första hand bara vara ledare och ansvariga som beläggs med straff och ej de enskilda idrottarna som många gånger bara gör som deras ledare säger. Vi får ej glömma att det råder en helt annan tankekultur i vissa länder som folk är vana vid, innan vi dömer för hårt. Vad gäller meldonium så är det ju en enda misslyckad soppa där man till sist inte lyckats påvisa att friska atleter skulle kunna dra någon fördel av det och därför kanske aldrig borde ha lagt till ämnet på dopinglistan, åtminstone inte förrän det testats ordentligt på friska individer. Vi minns ju ett annat snarlikt ämne (trimetazidine) med liknande effekter som för ett par år sen fick strykas från dopinglistan just därför att det inte gav några förbättrade resultat för idrottsanvändaren! Tack för ordet min vän och (fri)idrottsälskare emellan!

  4. En rättelse av min ovanstående text: Trimetazidine tycks fortfarande vara kvar på bl a Wadas förbjudna preparatlista, dock ej som s k ‘stimulant’ utan under en lägre klassificering (liksom Meldonium). Rätt skall vara rätt! Frågan är till sist var man skall sätta gränsen så att inte allt till sist blir potentiellt dopingklassat, t ex koffein, höghöjdshus, blodgivning (där sen blodet byggs upp ännu effektivare) proteiner, kolhydrater etc, allt som kan förhöja ens prestation! Vill bara vara konsekvent. mvh

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*