Ett svenskt rekord på 1500m som i ett svep sänks med ett par sekunder borde generera betydande uppmärksamhet. Men när Samuel Pihlström på dagen en månad före IVM-finalen – där han ju så när tog medalj – kapade precis två sekunder på sitt eget tidigare rekord ned till 3:33.47 passerade det nästan obemärkt utanför friidrottskretsarna.
Fast egentligen var det inte så konstigt att Samuels rekordkross endast genererade ganska kortfattade notiser. För den dag som galan i den blivande IVM-arenan i Torun gick hade Vinter-OS i Italien sin stora finaldag med bl a manlig hockeyfinal och kvinnlig femmil på skidor.
Men det finns ändå – inte minst ur det historiska perspektivet – anledning att dokumentera Samuels rekordprestation utförligare än bara i form av sluttiden. Alltså inte bara ”att” utan också ”hur”.
Upplagt för IVM-kvalificering
Totalt 12 löpare – varav två harar – till start och med tanke på att kvalificering till inne-VM primärt skulle ske på ”SB” (= säsongsbästa) var hararnas tydliga uppdrag ”fart för internationella direktgränsen 3:36.00”. För den som ville fixa sin IVM-palts gällde alltså i princip att ”hänga med tåget”.
I synnerhet inomhus – snäva och doserade kurvor – blir sådana lopp snabbt efter startrusningen en ”springande procession” där alla bara just precis ”hänger med”. D vs alla springer på rad utan bökiga positionsändringar i princip fram till slutspurten.
Det innebär i sin tur att det gäller för löparna att direkt hitta önskad placering i processionen. Samuel – som stod långt ut i den bakre startgruppen – var uppenbart angelägen om att försöka få en plats ganska långt fram. Men det var lättare sagt än gjort, särskilt som båda hararna och huvudfavoriten stod i den främre startgruppen.
In som nia av tolv
Så när startrusningen var avslutad befann sig Samuel ändå på nionde plats av tolv – vilket innebar 1½-2 sekunders tidsavstånd fram till den anförande haren. Och där blev Samuel kvar större delen av loppet eftersom farten var hög och hela fältet hängde på. 9:e platsen blev en 8:e när första haren bröt efter 600 m och en 7:e när andre haren bröt efter 1000 m.
Vid klockringningen (1300 m) hade Samuel precis gått upp som 6:a, i utgången ur näst sista kurvan tog han en placering till och i utgången ur sista kurvan ytterligare en och på upploppet krymptes avståndet fram till topp-3 markant – dock utan att han riktigt nådde ikapp.
Stark avslutning
Hur vass Samuels avslutning var illustreras av att vid klockan med 200 m kvar var han 1.7 sekunder bakom täten medan det i mål skiljde bara hälften fram till den intensiva segerkampen med tre man nästan i bredd på själva mållinjen.
Just den slutstriden gav f ö loppet ett speciellt efterspel. Botswanas Tshepiso Masalela var först i mål men diskvalificerades för osportsligt agerande. Ty vid målgången hade Masalela – efter att ha spurtat ikapp och precis förbi Frankrikes Azeddine Habz – gjort en tydlig pistolskottsgest med handen i riktning mot konkurrentens tinning.
Så Samuel blev alltså officiellt 3:a i loppet. Men intressantare än själva placeringen är att analysera hur vägen dit hade gestaltat sig fartmässigt för Samuel. Detta man man göra genom bryta ned rekordloppet i mindre bitar.
I den nedanstående tabellen redovisas utifrån en videoanalys av loppet Samuels passertider varje hundring (utom den vid 1400m då han tyvärr inte var i bild).
Extremt jämn fart
Kolumnen ”100m” som redovisar loppet i 100 m-portioner är den klart intressantaste. För efter det första varvet – när ”tåget” ägnade sig åt att koppla ihop sina ”vagnar” – följde nämligen 11 raka hundringar på tider mellan 14.1 och 14.6.
En extrem jämnhet som man tänker skall vara möjlig endast med ”teknisk hjälp” typ en s k ljushare där löparna guidas av lampor vid sargen. Men någon sådan ljushare fanns inte utan farthållarna fick springa på känsla. Vilket de alltså gjorde på et imponerande sätt.
Fartstabiliteten på ”mikronivå” slår förstås igenom även i varvtiderna (tvåhundringarna) vilka låg stadigt på 28 sekunder liksom i fyrhundringarna som låg på 57 sekunder. Detta alltså bortsett från spurten där Samuel som synes var nere på 27.3 resp 56.1.
Nu är årets innesäsong avslutad men den här analysen av rekordloppet den 22 februari 2026 visar tydligt att det nästa vinter finns goda möjligheter för Samuel till ytterligare förbättringar.
/A. Lennart Julin
Samuel Pihlströms biografi på friidrottsstatistik.se
Läs även:
• Sååå nära IVM-medalj för Samuel Pihlström
• Tidernas tredje bästa IVM för Sverige
• Wilma Nielsen 2.0
