Arkitekten Bengt Gate (1909–1988) är arkitekten bakom en rad byggnader i Sverige och framför allt på Lidingö under ett halvt sekel. Men han var också en framgångsrik höjdhoppare på 1930-talet med dubbla SM-guld och finnkampsseger på Stockholms Stadion. På den arenan har han också gjort en arkitektinsats som är en bestående minnesplats av det som utspelade sig där 1912.
Det är regel snarare än undantag att personer som är kända för sina insatser utanför idrottens värld överdriver sina idrottsliga prestationer. Med Bengt Gate var det tvärtom.
Han föddes i Stockholm och dök upp i den svenska höjdstatistiken som 18-åring 1927 då han hoppade 1.75. Detta för Kalmar IS och förklaringen är att hans pappa, den kände glaskonstnären Simon Gate, från 1916 arbetade på Orrefors. Men från 1928 tävlade Bengt för SoIK Hellas.
Två år senare debuterade han i landslaget genom att bli trea i landskampen mot Norge på Bislett i Oslo och påföljande år fyra innan han i slutet på augusti gjorde karriärens bästa tävling.
Spännande kamp inför 19.000 åskådare
Det var under den andra dagen av Finnkampen på ett utsålt Stockholms Stadion – 19.000 åskådare – där han kämpade om segern med finländarna Harald Dahlman och Ilmari Reinikka. Bengt tog 1.85 i sista försöket och i första på tangerade pershöjden 1.88 stördes han av speakern, som började läsa resultat när han skulle inleda ansatsen, men klarade liksom de två finländarna.
Stördes av Paavo Nurmi
När Bengt skulle göra första hoppet på 1.91 sprang den niofaldige OS-vinnaren Paavo Nurmi förbi i 10 000 m-loppet och drog uppmärksamhet och oväsen till sig. Men svensken klarade i andra och blev ensam att ta höjden vilket innebar seger. 1.91 var personligt rekord och möttes av stående ovationer från publiken och uppmärksammades dagen efter med bild på förstasidan i Dagens Nyheter. I tidningen sa Bengt:
”Otur för finländarna att stanna på 1.88, speciellt för Reinikka, som två gånger var över 1.91 men rev med armen på nerväg. Han har en hoppstil som påminner om min.”
Sjua genom tiderna
Med 1.91 toppade Bengt den svenska årsstatistiken 1931 och var blott fyra centimeter från det svenska rekordet satt 1925 av Karl Österberg från IK Viljan i Strängnäs. Resultatet placerade Bengt delad sjua genom tiderna i Sverige vid årets slut. I 1931 års världsstatistik var han 31:a och i europastatistiken nia.
Dubbla SM-guld
Under en lång rad år arrangerades SM i friidrott på Stockholms Stadion där Bengt var med åtminstone fyra gånger. 1930 tog han silver på personliga rekordet 1.88 som var lika med segerresultatet. Året efter vann han efter att åter ha hoppat 1.88 och 1932 försvarade han titeln tack vare 1.85.
Han var även med 1933 då han slutade fyra på 1.85 i en tävling som vanns av Kurt Lundkvist, Redbergslids IK, på 1.88.
Ingen OS-start
1932 arrangerades OS i Los Angeles som var ett mål för flera svenskar. Det blev till slut bara nio friidrottare som togs ut av vilka åtta gjorde den långa resan till Los Angeles, men ingen höjdhoppare. Den ”nionde svensken” var 1500 m-löparen Folke Skoog som bodde i USA.
Två år senare arrangerades de första Europamästerskapen i Turin men då hade Bengt fullt fokus på den civila karriären.
Produktiv arkitekt
Bengt studerade på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm fram till 1934 då han tog examen. 1936 startade han egen verksamhet tillsammans med arkitekterna Stig Ancker och Sten Lindegren – Ancker Gate Lindegren Arkitektkontor AB.
Under en produktiv 50-årig arkitektkarriär ritade Bengt en rad hus, simhallar, bostadsområden mm över hela Sverige men med fokus på Stockholm och i synnerhet Lidingö. I det ingick hans egen villa på ön där han bodde större delen av livet och där hans barnbarn bor idag.
Mannen bakom bronstavlorna
Bengt var mycket involverad i stadsplaneringen av bostadsområden men jobbade med hela kedjan ner till detaljnivå. 1966 skapade han de två bronstavlor som innehåller samtliga olympiska mästare från Stockholm 1912 som sitter på Stadionmuren vid Maratonporten mot Vallhallavägen.
De invigdes i september 1966 då tre OS-guldmedaljörer från 1912 var på plats – Gösta Malcolm Lilliehöök (modern femkamp), Wilhelm Carlberg (pistolskytte) och Hugo Wieslander (tiokamp).
Ett uppdrag som löpte över 40 år
Bengt fick tillsammans med kollegorna Stig och Sten uppdraget att utarbeta en plan för hur hela Lidingö skulle bebyggas. Ön var fram till andra världskriget en villastad men efter kriget fick trion i uppgift att visa hur Lidingö skulle kunna bli en modern, blandad stad men ändå bevara sin egenart.
De kom att utforma stadsplaner, bostadskvarter och byggnader på Lidingö under nästan fyrtio år, från Torsvik och Torsvikssvängen till gymnastikhallen vid Hersby gymnasium. De stod för en arkitektur med hög kvalitet ner till minsta byggnadsdetalj.
Utställning öppen till i höst
I Lidingö Hembygdsförening har en grupp med arkitekten Per Stensmo i spetsen arbetat i 1,5 år med en utställning om Bengt Gate och hans kollegor. Den finns på Lidingö museum vid Lidingö centrum, Lejonvägen 26 A, och har öppet varje lördag kl 12.00-15.00 under sommaren.
/Jonas Hedman
Bengt Gates resultatutveckling i höjd
Tävlade för Kalmar IS 1927 och 1928–1935 för SoIK Hellas
1927 1.75
1928 1.85 (6.75 i längd)
1929 1.80
1930 1.88 (6.57 i längd)
1931 1.91 (6.78 i längd)
1932 1.88
1933 1.85
1934 1.80
1935 1.79
