Almaz Ayana sprang i mål på 29:17.45 i OS-finalen på 10 000 m och underskred världsrekordet med 14 sekunder. Men sprang hon verkligen 10 000 m? (OBS! arkivbild.) Foto: Deca Text&Bild

Därför borde inte Almaz Ayanas världsrekord på 10.000 m godkännas

När Etiopiens Almaz Ayana sprang i mål på 29:17.45 i OS-finalen på 10 000 m i Rio var det en uppmärksam tittare, amerikanen Charles Shaffer, som noterade att det hela inte följde regelboken på alla punkter och det uppmärksammade tidningen Track&Field News på sin hemsida.
Under det första 15 varven (6000 m) så saknade en stor del av första kurvan sarg eftersom höjdhoppet i sjukampen pågick och inte heller några koner stod längs linjen. De påföljande två varven hade koner placerats ut längs ungefär halva kurvan där sarg saknades men det var inte förrän under de sista åtta varven (3400 m) som det var koner längs hela kurvan.

Reglerna är tydliga
Enligt regelboken ska det vara sarg hela varvet runt medan sargersättning, som i fallet ovan, ska göras med minst 20 cm höga koner som i kurvorna placeras med max fyra meters mellanrum. Detta så att tävlande tydligt uppfattar gräns och hindras från att trampa på eller innan för linjen.
I det aktuella fallet löptes 68 procent av loppet under icke reglementsenliga förhållanden och reglerna är tydliga. Inte minst när det gäller godkännande av rekord och här handlar det förutom världsrekord också om ett nordamerikanskt rekord och ytterligare sex nationsrekord plus tio personbästan. Totalt satte 17 av de 35 löparna personliga rekord. Bland toppnoteringarna finns Sarah Lahtis 31:28.43 som var 26 sekunder under hennes eget svenska rekord.
Missen med konerna inträffade också i första försöksheatet för män på 800 m och för första halvan av andra heatet.

Liknande incident i VM 2009
En incident på 10 000 m som påminner om den ovan är från den kvinnliga VM-finalen på 10 000 m i Berlin 2009 då starten gjordes i två grupper och flera löpare genade i första kurvan. Arrangören missade att ställa ut koner på bana fem som den yttre gruppen skulle springa på genom hela första kurvan före ingång på gemensam banan. Nu genade åtta av de 21 nästan direkt in på innerbanan, däribland slutliga vinnaren Linet Masai, och de sprang därför en 7–8 meter kortare sträcka än övriga i ett lopp som slutade med guldet vanns med en tiondel och de fem första kom i mål inom 1.13 sekunder.
Ingen ändring gjordes i den officiella resultatlistan men flera statistiker satte en asterisk intill resultatet i årsstatistiker med en förklaring att en aningen kortare sträcka löpts och angav löparens näst bästa tid.

Vad blir påföljden?
Hur regelmissen i Rio kommer att påverka alla de rekord som sattes i loppet är svårt att säga även om regelboken är tydlig. Det går ju att titta på loppet igen och förhoppningsvis finns det kameravinklar hela vägen där man kan se om någon/några trampade på linjen eller innanför i första kurvan då koner saknades. Eventuellt blir det ingen påföljd alls från IAAF:s sida.
/Jonas Hedman

Läs ”When a World record may not be a record” på Track&Field News webbplats

About Jonas Hedman

Jonas Hedman
Frilansskribent, redaktör, statistiker, grafiker och förläggare specialiserad på friidrott. Redaktör för årsboken FRIIDROTT och friidrottaren.com.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*