Rune Larsson tog OS-brons på 400 m häck, satte olympiskt rekord och mottog Svenska Dagbladets guldmedalj. Här vinner han SM på 400 m häck inför ett fullsatt Stockholms Stadion 1949. Övriga är tvåan Lars Ylander (66) och trean Alf Westman (363).

In memoriam: Rune Larsson

I mitten på september kom beskedet att Rune Larsson, Järfälla, gått ur tiden i en ålder av 92 år. Rune är en av våra främsta 400 m häck-löpare genom tiderna med såväl OS- som EM-brons och var aktiv på 1940- och början av 50-talet då han tävlade för Stockholms-klubben UIF Matteuspojkarna. Han tillhör också den exklusiva skara friidrottare som förärats med Svenska Dagbladets guldmedalj.

Rune var urtypen för en hedersman och en riktig kämpe på löparbanan. Just fighterinställningen och att kriga hela vägen in var hans främsta tillgång som löpare medan häcktekniken däremot inte var den allra bästa.
Sin största framgång nådde han i London-OS 1948 då han tog brons på specialdistansen 400 m häck efter att ha satt olympiskt rekord i semifinalen med 51.9.

Sju lopp och två brons i London 1948
Rune hade ett synnerligen tufft program i London-OS och gjorde inom loppet av nio dagar inte mindre än sju lopp på 400 meter med och utan häckar vilket resulterade i två bronsmedaljer!
Första gren var 400 m häck där han efter 54.2 som tvåa i sitt försöksheat senare samma dag vann den första av två semifinaler på olympiska rekordet 51.9. Dagen efter tog han brons på 52.2 – 0.4 sekunder från silver och 1.1 från guld.
Fyra dagar senare var det dags för försök på 400 m slätt och via 49.2 som heattvåa tog han sig vidare till kvartsfinalen där han senare samma dag noterade 48.8 och avancerade ytterligare en omgång. Men semifinalen dagen efter avstod han för att ladda inför 4×400-stafetten.

Vilken avslutning!
I försöken i långa stafetten tog sig Sverige vidare på placering som tvåa och finalen dagen efter slutade med svenskt brons! Detta sedan guldfavoriten Jamaica tvingats bryta efter att stjärnan Arthur Wint drabbats av kramp på tredje sträckan. Inte heller Italien kom i mål på grund av skada och Sveriges 3:16.0 med Rune på slutsträckan räckte alltså ända upp på prispallen där avståndet till silvermedaljören Frankrike var 1.2 sekunder.
Rune var med även i Helsingfors-OS 1952 då han nådde semifinal på 400 m häck och sprang tredjesträckan i det 4×400-lag som bara vara sju tiondelar från final.

EM-brons i Oslo 1946
Rune startade i två EM och tog brons på 400 m häck i Oslo 1946. I Bryssel fyra år senare nådde han semifinal och var med 53.3 bara en enda tiondel från final. Där sprang han också tredjesträckan på 4×400 m i den blågula kvartett som tog brons på svenska rekordtiden 3:11.6.

Bragdguldvinnare 1951
Rune var aktiv under en period då landskamper var ett flitigt förekommande inslag i tävlingskalendern och gjorde totalt 19 A-kamper på 400 m med och utan häckar samt i långa stafetten. Hans mest uppmärksammade landskampsinsats ägde rum mot Frankrike i september 1951 då han vann 400 m häck och sedan förde Sverige i mål som vinnare i den avslutande långa stafetten. Sverige vann landskampen och Rune blev stor hjälte.
Dubbelsegern resulterade i att han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj vilket är ett av de finaste utmärkelser man kan få inom idrott i Sverige.
I SM-sammanhang vann Rune åtta individuella guld – sex i rad på 400 m häck 1946–51 och två på 400 m slätt.

Ordförande i föreningen De Stora Grabbarna
Yrkesmässigt började Rune  som folkskollärare, tog 1960 en fil mag i engelska och svenska och jobbade sedan länge som adjunkt vid Sundbybergs gymnasium.
Han fick 1948 utmärkelsen ”Stor Grabb” och i Föreningen Stora Grabbar kom han att engagera sig mycket efter karriären. Ordförandeklubban tog han över 1966 och höll den i hela 39 år. Många minns också hans bokstavsrim på SM-banketterna under flera år där rimmen började på begynnelsebokstaven i arrangörsorten. Men det är som 400 m häcklöpare som Rune Larsson är mest känd – en av våra allra främsta genom tiderna.
/Jonas Hedman

Fakta Rune Larsson
Född 17.6.1924 i Stockholm, död 17.9.2016 i Järfälla
Meriter
OS: Brons 400 m häck och 4×400 m i London 1948 (semifinalist på 400 m slätt). Semifinalist på 400 m häck i Helsingfors 1952 då han också ingick i det svenska 4×400-laget som var 0.7 sekunder från final.
EM: Brons på 400 m häck i Oslo 1946 och på 4×400 m i Bryssel 1950.
Landskamper: 19 A-kamper på 400 m häck (15 starter), 400 m slätt (2) och 4×400 m (12).
SM: 8 guld (6 på 400 m häck [plus 3 silver] 1943–1953 samt 2 på 400 m slätt [1947 och 1948]).
Utmärkelser: Svenska Dagbladets guldmedalj 1951, Stor Grabb nr 127 (1948).
Klubb: UIF Matteuspojkarna, Stockholm
Yrke: Lärare

Personliga rekord
200 m 22.3 (1950)
400 m 47.9 (1948)
800 m 1:51.6 (1948)
400 m häck 51.9 (1948)
Längd 6.95 (1946)

About Jonas Hedman

Jonas Hedman
Frilansskribent, redaktör, statistiker, grafiker och förläggare specialiserad på friidrott. Redaktör för årsboken FRIIDROTT och friidrottaren.com.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*