Idag den 6 oktober fyller Gullbrand Sjöström från Burträsk i Västerbotten 100 år vilket gör honom till den äldste nu levande svenska landslagsfriidrottaren. Han tillhörde världseliten i spjut på 1950-talet och främsta meriten är sjätteplatsen på EM i Bern 1954. 100-årsdagen väntas han fira med sina pensionerade barn och deras barnbarn.
– Spjutåren på 1950-talet minns jag med glädje! Jag hade visserligen ingen tränare men kastade 74.62 som 30-åring 1957 och av alla landskamper tillhör Finnkampen de jag minns bäst, säger Gullbrand.
Han föddes i den lilla orten Burträsk knappt fyra mil sydväst om Skellefteå där han började tävla på medeldistans under militärtjänstgöringen och gjorde 4:17 på 1500 m. Men hans fyra år äldre kusin Henning övertalade honom att satsa på spjut istället. Henning Sjöström var själv en duktig spjutkastare i mitten av 1940-talet med ett personligt rekord på 69.48 som 1944 placerade honom fyra i världsstatistiken. Men han slutade tidigt för att satsa på advokatkarriären.
Dubbla SM-silver 1953
Gullbrand började träna spjut i 20-årsåldern och 1949 förbättrade han sig med hela sju meter till 64.81. Men skador fördröjde utvecklingen och det var inte förrän 1953 genombrottet kom.
– I början på augusti tog jag SM-silver i femkamp i Jönköping och tre veckor senare SM-silver i spjut på personliga rekordet 67.74 på Stockholms Stadion. Det var en minnesvärd månad, säger Gullbrand som värvades till Skellefteå AIK 1948 när han började läsa på Teknis.
1954 tog han SM-brons och totalt blev det fem SM-medaljer – fyra silver och ett brons – varav ett silver i femkamp.
EM-medalj inte långt borta
På 1940- och 50-talet hade Sverige flera spjutkastare i världseliten och på EM i Bern lyckades två ta sig till finalen, Otto Bengtsson från IFK Knislinge i Skåne och Gullbrand som var trea i kvalet på personliga rekordet 73.49.
– I finalen dagen efter vann Janusz Sidlo från Polen på 76.35, Otto slutade femma på 72.38 och jag sexa på 71.98. Hade jag upprepat kvalresultatet hade det räckt till brons, säger Gullbrand som i Bern gjorde karriärens enda internationella mästerskap. 73.49 innebar 15:e plats i världsstatistiken 1954.
När det två år senare var dags för OS i Melbourne blev ingen svensk spjutkastare uttagen.
Tog nattåget
Gullbrand gjorde 13 landskamper åren 1953–1957 och vann spjut i tre av dem, mot Frankrike 1953, Ungern 1954 och på nytt mot Ungern i returmötet på Nèpstadion i Budapest året efter.
– När det var SM, landskamper eller andra tävlingar utomlands tog jag nattåget från Skellefteå till Stockholm och sedan flög vi från Bromma. Det fungerade bra. Vi blev med dåtidens mått mätt beresta.
Sitt slutliga personliga rekord satte Gullbrand i sin näst sista landskamp mot Västtyskland 1957 då han slutade tvåa på 74.64, bara 14 centimeter bakom vinnaren Heiner Will.
– Jag blev pappa det året men huvudanledningen till att jag avslutade elitsatsningen var att jag hunnit bli 31 år och kände att det räckte.
Att det var EM i Stockholm året efter var inte tillräckligt intressant för att fortsätta. Där vann Janusz Sidlo på nytt med Knut ”Favör-Fredrik” Fredriksson nia och Gullbrands åtta år yngre klubbkamrat i Skellefteå AIK, Leif Hellgren, fjortonde.
”Jag tränade 3-4 gånger i veckan”
Det var mycket som var annorlunda på 1950-talet jämfört med idag, inte minst kvalitén på spjuten och förutsättningarna för träning.
– Jag kastade med ett björkspjut, det gjorde alla. Sandvikspjutet fanns på 1950-talet men var i början inte så bra. Någon tränare hade jag inte men fick brev från rikstränaren Gösse Holmér en gång per år och så instruerade han när vi sågs i samband med landskamper.
– Jag tränade 3-4 gånger i veckan, en timme per gång och alltid direkt efter jobbet. Givetvis kastträning men även styrka och spänst. Jag hade en ganska snabb ansats så det var inte helt lätt att få till stämmet i utkastet.
Jobbade som transportchef
Gullbrand utbildade sig till maskiningenjör och flyttade 1958 med familjen till Malmberget för jobb som transportchef och tävlade även lite på lägre nivå 1959 och 1960 innan han helt slutade.
Yrkeslivet tillbringade han i transportbranschen och 1967 fick han jobb på Volvo så familjen flyttade till Göteborg. 1972 gick flyttlasset till Kungsbacka där han bor än idag.
När Gullbrand fyllde 62 år började han spela golf och han har lyckats med det ovanliga att gå på sin ålder. På touren handlar det om att gå under 60 slag men i takt med att man blir äldre brukar golfens drömgräns istället förskjutas mot att gå på, eller under, sin ålder.
– Det har jag faktiskt gjort två gånger. När jag var 84 år gick jag 18 hål på 84 slag och lyckades sedan gå på 89 när jag var 89 år, säger Gullbrand som själv inte tycker att det är så speciellt.
Fyra generationer som firar
– Min fru gick bort 2006 men jag bor kvar i villan här i Kungsbacka. Dottern Maria, född 1957, bor i Göteborg och sonen Johan, född 1960, här i Kungsbacka. Båda är pensionerade men tar hand om mig på ett jättebra sätt.
– Det är ju en speciell födelsedag att fylla 100, säger Gullbrand och skrattar. Jag är glad att jag är tillräckligt pigg för att kunna bo kvar och ha samtal som det här.
Hur födelsedagen kommer att firas vet han inte.
– Mina barn har bara sagt att jag ska vara påklädd när de kommer så det blir en överraskning. Det jag vet är att några av barnbarnsbarnen kommer, den äldsta är fem år, så vi blir fyra generationer, avslutar Gullbrand Sjöström som idag kommer få gratulationer från kungahuset.
/Jonas Hedman
Anm. 1: Sveriges äldsta levande friidrottsolympier är Malmö AI:s tiokampare Kjell Tånnander som var OS-sjua i Helsingfors 1952 och tog EM-brons i Bryssel två år tidigare. Han fyller 100 år den 25 juni 2027.
Efter honom följer Arne Ljungqvist, Westermalms IF, som fyllde 95 år i april 2026, och som tog sig till final i Helsingfors-OS.
Anm. 2: Skellefteå AIK har fina spjuttraditioner och förutom Gullbrand Sjöström kan nämnas bland annat Henning Sjöström (69.48 1944), Leif Hellgren (72.10 1958), Lennart Hedmark (81.94 1966), Leif Lundmark (svenskt rekord 89.92 1979) och Jerry Holmström (78.64 1979). Över 70 meter har även Niklas Wiklund kastat (70.13 2007) vilket var med spjutmodellen som introducerades 1986.
Läs mer:
• Ingrid ”Pyret” Almqvist in memoriam
