2021 hade Sverige ett bra år på den amerikanska facktidskriften ”Track & Field News” klassiska världsranking med sex aktiva på topp-10 i sina respektive grenar – och att det inte var någon tillfällighet visar utfallet för fjolåret då samma sextett finns med på listorna även 2022.
Det handlar naturligtvis om stavhopparen Armand ”Mondo” Duplantis, diskuskastarna Daniel Ståhl och Simon Pettersson, längdhopparna Thobias Montler och Khaddi Sagnia samt kulstötaren Fanny Roos. En av dem försvarar sin placering – förstås Mondo som 1:a – och Thobias och Khaddi klättrar litet (från 6:a resp 7:a till 5:a) medan Daniel (1:a till 4:a), Simon (4:a till 6:a) och Fanny (7:a till 10:a) tappar något. Räknar man placeringspoäng enligt en 10-9-8-osv skala blir därför årssumman nästan densamma (38 p mot 40 p).
Daniel och Mondo klättrar på alltime-listan
Daniel och Mondo är numera institutioner på TFN:s rankinglistor efter att ha debuterat redan 2015 resp 2017 och de klättrar snabbt på genom-tiderna-listan över våra framgångsrikaste på rankingen sedan 1956 (då kvinnliga rankingen startade). Räknar man på samma 10-9-8-osv skala ser svenska topp-10 nämligen nu ut så här:
1) Stefan Holm, höjd, 88 p (rankad 11 gånger)
2) Patrik Sjöberg, höjd, 77 p (12)
3) Christian Olsson, tresteg, 70 p (8)
4) Kajsa Bergqvist, höjd, 66 p (8)
5) Ricky Bruch, diskus, 65 p (8)
6) Carolina Klüft, mångkamp och längd 60 p (6)
7) Stig Pettersson, höjd 59 p (9)
8) DANIEL STÅHL, diskus, 51 p (7)
9) Anders Gärderud, 3000 m hinder, 47 p (6)
10) ARMAND DUPLANTIS, stav, 41 p (5)
Bestulet år för Daniel och Mondo …
Så skall man för Daniel och Mondo dessutom väga in att de blivit ”bestulna” på ett möjligt rankingår genom att den pausades för pandemiåret 2020 som ju var ett lysande år för båda:
+ Daniel hade två tävlingar över 70 och stod ensam för hälften (12 av 24) av alla tävlingar över 68.
+ Mondo var obesegrad och svarade för 10 av årets 12 tävlingar över 6.00 inkl dubbla världsrekorden 6.17 och 6.18.
… som hade varit givna ettor
Så ”om inte om hade varit” hade de med största sannolikhet haft varsin ytterligare 10-poängare och i stället varit 6:a resp 9:a i denna ”adelskalender” över svensk friidrotts internationellt mest framstående det senaste 2/3-seklet. Båda är dock fortfarande mitt uppe i sina karriärer och har alla förutsättningar att förbättra sin rankingshistorik ytterligare.
Något som förstås gäller även de övriga fyra på årets ranking. För Fanny och Thobias var det tredje gången som rankade och för Khaddi och Simon andra listplaceringen.
Intressant om andra svenskar
Hade vi även några ”bubblare” det här året? Nej, kanske ingen som var riktigt aktuell men det som är intressant i sammanhanget är:
+ att Kosonen och Tervo som Grete Ahlberg besegrade på Finnkampen är 9:a/10:a på släggrankingen.
+ att Carl Bengtström besegrade fyra av de rankade (6:an Happio, 8:an Mägi, 9:an Allen och 10:an Hyde) vid minst ett tillfälle.
+ att Andreas Kramer hade en eller flera segrar mot 1:an Korir (Bauhausgalan), 3:an Arop (inne-VM!), 8:an Robert och 9:an Tual.
+ att Maja Nilsson besegrade 8:e rankade Vukovic vid två tillfällen under sommaren.
+ att Ragnar Carlsson hade 4:an Henriksen, 8:an Haugh och 10:an Frantzeskakis bakom sig i resultatlistan vid ett tillfälle vardera.
Exempel som tydligt signalerar att steget upp till en topp-10-ranking finns där men faktiskt inte alls är så skrämmande stort som man kanske spontant tror. Även Axelina Johanssons mästerskapsplaceringar (12:a på VM, 7:a på EM) signalerar att hon börjar få vittring på världseliten.
Hög placering för Perseus
Nästa år inlemmas som bekant gången i den svenska friidrotten och det lär innebära fler svenska rankingplatser tack vare Perseus Karlström. Främst tack vare sina medaljer på både VM och EM i somras rankades han nämligen nu 2022 som 3:a på både 20 km och nya mästerskapsdistansen 35 km.
Bra norsk utdelning
Av våra nordiska grannländer hade Norge förstås den bästa utdelningen med sju rankingplatser på sex aktiva: Jakob Ingebrigtsen 1:a på både 1500m och 5000m, Eivind Henriksen 4:a i slägga, Karsten Warholm 5:a på 400m häck, Sondre Guttormsen och Pål Haugen Lillefosse 5:a resp 10:a i stav och Karoline Grøvdal 9:a på 5000m.
Stort lyft för Finland
För Finland innebar 2022 ett stort lyft breddmässigt jämfört med 2021: Från en enda rankad till sex stycken. Den 2021 ensamma Wilma Murto (då 8:a, avancerade nu till 7:a) fick nämligen sällskap av Lassi Etelätalo och Oliver Helander (8:a/9:a i spjut), Silja Kosonen och Krista Tervo (9:a/10:a) i slägga) och Kristiina Mäkelä (10:a i tresteg).
/A. Lennart Julin
Fotnot: Det var 1947, alltså sisådär ett halvsekel innan Internationella Friidrottsförbundet ens hade tänkt ordet ”ranking” som Track and Field News startade sin årliga grenranking av världens tio bästa. Rankingriterierna har ända sedan starten varit – i denna ordning – meriter i viktiga tävlingar, inbördes möten och resultatnivå.
Även om dessa kriterier är objektiva är själva rankandet ingen matematisk process utan det kommer oundvikligen in ett visst mått av bedömningar av typen ”å ena sidan och å andra sidan” när de aktivas säsonger utvärderas av expertpanelen på (i år) fyra personer.
Det märks t ex i stavrankingen där man verkligen kan fundera på hur Sondre Guttormsen kan rankas fem placeringar högre än Pål Haugen Lillefosse. Ty Lillefosse var ju den bäste av dem på VM, EM och Norska mästerskapen, hade 4-3 i inbördes möten och 8-5 i antal 5.80+ tävlingar.
Att Guttormsen vann USA:s universitetsmästerskap både inne och ute är knappast en signifikant merit i sammanhanget eftersom ingen konkurrent där var aktuell för rankingen och inte minst eftersom Lillefosse inte fick vara med då han inte pluggar därborta.
Läs även:
• Historisk förstaplats för Mondo – toppar den äldsta världsrankingen
• Två suveräna svenska världsettor på Track&Field News världsranking
• Sanslöst jämnt om förstaplatsen på damsidan
• Två svenskar topp-5 på T&FN:s prestigefyllda grenranking
