Den ansedde amerikanska tidningen Track&Field News har årligen i mer än sex decennier publicerat de tio främsta manliga friidrottarna oavsett gren. Den listan toppas 2025 av Armand ”Mondo” Duplantis som efter sitt fantastiska år toppar listan för tredje gången.
Det måste vara snudd på omöjligt för Mondo att hålla koll på alla ”Årets”-utmärkelser för världen, Europa och Sverige han tilldelats av förbund, media och andra organisationer under de senaste åren. Många av dessa utmärkelser är ganska sentida men där finns också några med den typ av lång historia som ger dem extra prestige och status.
En sådan – som tyvärr numera inte riktigt förmår märkas i det strida nyhetsflödet – är den amerikanska facktidskriftens ”Track & Field News” val av ”Årets friidrottare i världen”. Den traditionen startade nämligen redan 1959 – alltså fyrtio år innan Mondo föddes. Den ska inte förväxlas med T&FN:s grenranking som presenteras senare.
Första åren gjordes valen av redaktionen själv men redan 1965 lade man över ansvaret på en internationellt sammansatt expertpanel och sedan 1972 för män (1977 för kvinnor) gäller konceptet att panelen röstar fram en 10-bästalista som ger en mycket mer ”nyanserad” bild av de röstandes åsikter än om var och en skulle ha tvingats välja ett enda namn.
WA-utmärkelse med frågetecken
Det som är den modell som används för bl a den ”Årets friidrottare i världen”-utmärkelse som Internationella Friidrottsförbundet (då IAAF, nu WA) instiftade 1988. Tyvärr har man hanterat den på ett sätt som minskat dess ”prestige”. Framförallt därför att röstningssystemet för att få fram vinnaren ändrats upprepade gånger.
Slutresultatet har ofta blivit ifrågasatt för att annat än de faktiska idrottsliga prestationerna under året kommit att bli avgörande. Ett riktig miss – som urvattnade statusen radikalt – kom dessutom för två år sedan när man vid prisgalan utan förvarning chockade med att ha gått från en enda ”Årets” utmärkelse till tre:
En för arenalöpning, en för hopp/kast och en för väg/terräng. PR-mässigt närmast ett självskadebeteende för världsfriidrotten. Och när man insåg den fatala missen var det tydligen för genant att återgå till ett enda pris så i stället adderades ett fjärde i form av ett ”totalpris” …
TFN 2025: Mondo och Beatrice
”Track & Field News” har däremot hållit fast vid sitt grundkoncept i över ett halvt sekel och därmed byggt kontinuitet och trovärdighet i friidrottskretsar. Så när man nu presenterat sina 10-bästalistor för 2025 för män resp kvinnor finns det tyngd bakom valen av Mondo Duplantis resp Beatrice Chebet som ”Årets friidrottare”.
I båda fallen var det klara avgöranden. Långdistansdominanten Chebet hade betryggande 321-277 poängmässigt på sprintdominanten Melissa Jefferson-Wooden och Mondo utklassade sin tvåa 800m-löparen Emmanuel Wanyonyi med 340-239.
Ingen bättre någonsin
Ja, för Mondo handlade det alltså om maxpoäng eftersom samtliga 34 experter i panelen hade honom som nr 1. Därmed blev han faktiskt den bara femte – efter Henry Rono 1978, Michael Johnson 1996, Usain Bolt 2008 och 2009 samt David Rudisha 2010 – någonsin som fått alla röstandes förstaplats.
Mondo skrev dessutom mer historia genom att bli den blott fjärde någonsin om att koras till TFN:s ”Årets” vid tre tillfällen: Carl Lewis gjorde det 1982-85, Hicham El Guerrouj 1999, 2001-02 och David Rudisha 2010-2012.
Då skall man även väga in att det kunde ha varit femte gången för Mondo nu. För 2020 blev det p g a pandemin aldrig någon 10-bästalista men Mondos säsong då var ändå sådan att han var självskriven för TFN:s ”reservtitel” som ”Årets MVP” (”Most Valuable Player”). Och för två år sedan fick han se sig slagen med minimala 1 poäng – 301 mot 300 – av kulstötaren Ryan Crouser.
Kan bli först till fyra titlar
Så Mondos svit på TFN:s ”Årets friidrottare i världen” är fr o m 2020 osannolika ”1:a” – 3:a – 1:a – 2:a – 1:a – 1:a. Med tanke på att hans suveräna 2025-säsong avslutades före 26-årsdagen med ett världsrekord i VM-finalen i Tokyo finns hyggliga förutsättningar för att kunna blanda sig i toppstriden ytterligare några år.
Mondos tio svenska föregångare
Någon undrar nog hur Sverige har hävdat sig tidigare på TFN:s 10-bästalistor sedan 1972. Jo, förutom Mondos fem placeringar är det ytterligare tio aktiva som lyckats ta sig in minst en gång:
Ettor: Armand Duplantis, 2022, 2024 och 2025
Tvåa: A Duplantis 2023
Treor: Carolina Klüft 2003, Stefan Holm 2004, Kajsa Bergqvist 2005 och Daniel Ståhl 2019, A Duplantis 2021
Fyror: Ludmila Engquist 1996, Christian Olsson 2003 och 2004, C Klüft 2004
Femmor: Patrik Sjöberg 1987, C Klüft 2007, Abeba Aregawi 2013, D Ståhl 2021
Sexa: C Klüft 2005
Sjuor: Ricky Bruch 1973, Anders Gärderud 1975 och 1976, K Bergqvist 2002
Åttor: L Engquist 1997, C Klüft 2006
På drygt femtio år kan elva aktiva spontant tyckas en väl mager utdelning. Men betänk då att med bara tio platser på listan kan ju aldrig ens hälften av alla mästerskapsgrenar vara representerade ett givet år! D v s att vara världsbäst i en gren innebär faktiskt en sannolikhet på bara ca 50 % att man kommer med på listan. Så tufft är det.
/A. Lennart Julin
Läs mer om 10-bästalistorna 2025 på ”Track & Field News” hemsida
Track&Field News 10-bästa-listor 2025
Män
1) Armand Duplantis, SWE, stav, 340 p
2) Emmanuel Wanyonyi, KEN, 800 m, 239
3) Rai Benjamin, USA, 400 m häck, 222
4) Noah Lyles, USA, 100-200 m, 212
5) Cordell Tinch, USA, 110 m häck, 209
6) Ethan Katzberg, CAN, slägga, 175
7) Sabastian Sawe, KEN, marathon, 158
8) Mykolas Alekna, LTU, diskus, 107
9) Oblique Seville, JAM, 100 m, 44
10) Julian Weber, GER, spjut, 34
Kvinnor
1) Beatrice Chebet, KEN, 5000-10 000 m, 321 p
2) Melissa Jefferson-Wooden, USA, 100-200 m, 277
3) Faith Kipyegon, KEN, 1500-5000 m, 249
4) Sydney McLaughlin-Levrone, USA, 400 m-400 m häck, 221
5) Valarie Allman, USA, diskus, 207
6) Anna Hall, USA, sjukamp, 177
7) Femke Bol, NED, 400 m häck, 123
8) Camryn Rogers, CAN, slägga, 88
9) Mária Pérez, ESP, gång, 80
10) Faith Cherotich, KEN, 3000 m hinder, 61
