Vilka är de bästa om man kombinerar poängen för bästa höjd- respektive trestegsresultat? Jo, två olympiska mästare i form av trestegsshopparen Christian Olsson och sjukamparen Carolina Klüft som båda nådde den största av framgångar i Aten 2004. Läs A. Lennart Julins artikel och sammanställning i en grenkombination som är vanligare än tidigare presenterade höjd+längd.
I facebook-kommentarerna till artiklarna om kombinationen höjd + längd dök det upp frågor kring kombinationen höjd + tresteg. Det kan därför finnas anledning att – utan att alls gå lika djupt i siffergrävandet – titta litet närmare även på den kombinationen.
Den spontana känslan är att tresteget är mer ”naturligt” än längd att kombinera med höjd. Detta eftersom själva ”hoppförmågan” är nyckelfaktorn. I höjd genom att kunna omvandla ansatsen till ett vertikalt lyft och i tresteg genom att studsa tre hopp i snabb följd.
Därmed dock absolut inte sagt att alla duktiga höjdhoppare automatiskt också har det som krävs för att bli bra i tresteg. Höjdtalangen kan vara väldigt specifik.
Till att båda grenarna känns som ”Hopp med stort H” kommer att allehanda typer av mångsteg är en viktig komponent i en höjdhoppares träning. Så varje höjdhoppare märker nog ganska snabbt om man har fallenhet för tresteg.
Först bra i höjd – sedan allra bäst i tresteg
Så det är nog inte bara en slump att tre av världens genom tiderna främsta kvinnliga trestegshoppare hade höjd som sin huvudgren ända upp i vuxen ålder:
• Yulimar Rojas – 1.87/15.74i (världsrekord), ett OS-guld, fyra VM-guld – började prioritera tresteg som 21-åring.
• Caterine Ibargüen – 1.93/15.31, ett OS-guld, två VM-guld – började sin satsning på tresteg som 25-åring.
• Sarka Kasparkova – 1.95/15.20, ett VM-guld (1997) – började med tresteg som 22-åring.
Samma väg för Christian …
Att detta fungerar också på manliga sidan vet vi svenskar mycket väl. Christian Olsson var ju höjdhoppare hela tonåren. D v s han tävlade primärt i höjd och gjorde bara sporadiska trestegsinsatser fram till 1999.
Det är även värt att påminna om att det var i höjd som han 2019 vann JEM i Riga – med blivande multimedaljören på seniormästerskap Jaroslav Rybakov på bronsplats. I tresteg blev det den gången ”bara” silver för Christian.
… och för många fler
Faktum är att vår svenska topp-10 i tresteg genom tiderna domineras av ”omskolade” höjdhoppare:
17.79 Christian Olsson 80 2004
17.21 Tord Henriksson 65 1993
17.10 Anton Andersson 81 2007
17.08 Arne Holm 61 1987
16.71 Lars Hedman 67 1994
16.71 Jesper Hellström 95 2019
16.65 Claes Rahm 64 1990
16.64 Pierre Andersson 67 1994
16.43 Thomas Eriksson 63 1984
16.43 Gabriel Wallmark 02 2021
Förutom Christian Olsson har nämligen hela gänget födda 1963-67 rötterna i höjdhopp. Thomas och Lars klarade två meter redan som 16-åringar, Claes och Pierre som 17-åringar samt Tord som 18-åring. Bortsett från Pierre – som började med friidrott lite senare – platsade de alla på topp-10 i svenska P14-årsbästa i höjd.
Att det gänget ”upptäckte” tresteget senare var också oundvikligt eftersom grenen faktiskt på den tiden inte kom in på ungdomarnas ordinarie program förrän i P15-klassen. Så de var helt enkelt tvungna att börja med någonting annat – och då blev alltså höjd förstavalet.
Ingen nackdel
Samtidigt visar deras exempel – liksom Rojas, Ibarguens och Kasparkovas – att det inte nödvändigtvis är någon nackdel att börja satsa senare på tresteget. Snarare tvärtom kan det tyckas eftersom alla de manliga årgångar som haft tresteg redan från unga år (som är 68:orna och yngre) fortfarande är i minoritet på topp-10-listan ovan.
Någon sammanställning av 1-dagsdubblar blir det inte, underlaget är helt enkelt för tunt. Dels därför att man inte har någon draghjälp av mångkamper, dels därför att tresteget nog sliter så pass ”mekaniskt” att man nog inte frivilligt gärna gör något annat samma dag.
De bästa svenskarna
Karriärdubblar däremot finns det däremot ett bra underlag för, inte minst just precis därför att många av våra bästa trestegshoppare som sagt hade börjat som höjdhoppare.
Listorna omfattar alla som kommit över poängsumman 2.000 (enligt World Athletics aktuella poängtabell) vilket motsvarar att man skall snitta 2.10/15.45 som man och 1.78/12.85 som kvinna.
Utmaningen vid sammanställandet har dock inte varit de som är jämnbra i grenarna utan de som blev väldigt bra i den ena grenen. För dem kan de personliga rekorden i den andra grenen vara svårfunna blygsamma noteringar från ungdomsåren. Så listorna vågar inte göra anspråk på att vara kompletta och tips på möjliga missar mottages tacksamt.
+ Stor dominans av trestegsspecialister på topp-10, men det är alltså delvis en synvilla eftersom man började som höjdhoppsspecialister för att som vuxna komma att prioritera tresteg.
+ På topp-18 är hälften födda 1970 eller tidigare. Endast en person på listan – Melwin – är fortfarande aktiv.
+ Notera att tre dykstilshoppare från 50-60 år tillbaka i tiden är inte alls långt borta från att ta sig in på topp-18-listan genom tiderna.
”Stickan” Pettersson och Rune Almén bara gjorde bara sporadiska gästspel i tresteg – de var ju världsklass i höjd – men Bosse Blomqvist satsade på tresteg. Där blev det på SM ett guld (1970), fem silver och ett brons och slutliga personliga rekordet var när det gjordes bara en centimeter från svenska rekordet.
+ Arne Åhman blev olympisk mästare i tresteg i London 1948 med svenska rekordet 15.40.
+ Superjämnt mellan Carro och Emma i toppen.
+ Tre på listan – Bianca Salming, Emelie Nyman Wänseth och Khaddi Sagnia – är fortfarande aktiva, men det är bara Emelie som hoppar tresteg numera.
+ Inga supplement för tidigare hoppstilar i höjd av den enkla anledningen att tresteget inte blev en ordinarie gren för kvinnor förrän 1990. Och då hade ju floppen sedan länge monopol i höjd.
+ Mimmi Lindström skrev i en facebook-kommentar till artikeln om Höjd + Längd: ”Intressant läsning! Kul reportage! Synd att jag hoppade så dåligt i längdhopp.”
Som du ser Mimmi var du däremot så pass bra i tresteg att du kom med i den här listan i stället! Grattis!
/A. Lennart Julin
Läs även:
• Svenskorna i höjd+längd: Carro och Erika dominerar
• Svenskarna i höjd+längd: Patrik Sjöberg och Thomas Eriksson
• Höjd och längd – hur svårt kan det vara att kombinera?
• 12:44.27 – den extra dimensionen
