A. Lennart Julin fortsätter sina reflektioner efter Friidrotts-SM i Karlstad/Kil som genomfördes i månadsskiftet juli-augusti. Här tittar han närmare på vad Gena Löfstrand respektive Nellie Wartanian åstadkom.
I dagens läge med all slags statistik uppdaterad nästan på sekunden är det svårt att dyka upp ”från ingenstans” på SM. Men visst fanns det namn som blandade sig i medaljresonemangen fast de nog kändes litet obekanta även för den hyggligt insatte åskådaren.
Gena Löfstrand, 800m
Den som märktes mest var Gena Löfstrand på 800m som ju anförde finalen i hög fart (58.9 första varvet) för att till slut hamna närmast utanför medaljerna. Denna snart 30 år fyllda medeldstansare är allt annat än en nybörjare men har tidigare haft hela sin karriär i och för Sydafrika.
Hon gjorde 2:04 redan som 18-åring och sprang Junior-VM 2014 där hon nådde semifinal. Tre år senare blev det Senior-VM i London där hon också gick till semi. Litet tidigare den sommaren hade Gena gjort sin första tävling i Sverige då hon på Sollentuna GP kom 3:a knappt slagen av Hanna Hermansson.
Att Gena kunde tävla nu på SM beror på att hon sedan födseln också har inte bara svenskt efternamn utan även svenskt medborgarskap. Och alla svenska medborgare är alltid behöriga att delta på SM – under förutsättning förstås att de representerar en SFIF-ansluten förening. I Genas fall var den föreningen Upsala IF.
Nellie Wartanian, 100m & 200m
20-åriga Nellie Wartanian gjorde också sitt allra första senior-SM och gick till final på både 100m och 200m. Och inte bara det, på 100m tog hon brons och på 200m en sjundeplats på nytt personligt rekord – första gången under dröm-24.
Nellie har till skillnad från Gena alltid bott i Sverige och kom till friidrotten för fem år sedan då hon som F15 gjorde 8.42 på 60m inomhus precis innan coronan slog till. 2022 blev sedan första riktiga friidrottsåret då hon gjorde 12.54/25.98 och kom 8:a i F17 på USM.
2023 hade Nellie bara en innesäsong med 7.77 på 60m, 26.04 på 200m, 9.16 på 60m häck och 5.16 i längd. På IJSM kom hon 7:a i 60m-finalen. Påföljande vinter upprepades 7:e platsen på IJSM men utomhus hände inte så mycket och säsongen 2024 avslutades med 12.47/26.02 som bästa tider.
Alltså inga medaljer eller tider som indikerade att hon nästaföljande sommar skulle stå på senior-SM-prispallen. Men Nellie hade i vintras sökt sig till ett universitet i USA och där tydligen hittat rätt med Western Colorado University uppe i Klippiga Bergen. Redan första innetävlingen gav 7.63 på 60m och utomhus kapades under våren persen rejält ned till 11.59 och 24.22 (23.97 i medvind).
Tillbaka i Sverige kom sedan den perfekt tajmade formtoppen på SM. Totalt har 2025 alltså inneburit att de personliga rekorden på 100 och 200m sänkts med närmare en resp drygt två sekunder. Som perfekt punkt på detta genombrottsår kom sedan startsträckan i det vinnande 4x100m-laget på Finnkampen.
/A. Lennart Julin
Biografier på friidrottsstatistik.se
Gena Löfstrand
Nellie Wartanian
Läs mer:
• Eftertankar SM 1: Hur bra var toppbredden på Friidrotts-SM i Karlstad?
• ”En sund själ i en sund kropp”
• Historien upprepar sig – sådan mor sådan dotter
