Söndagens förmiddagspass på OS i Paris innehöll manliga 100 m-försöken med IF Götas Henrik Larsson. Med 10.24 lyckades han inte ta sig vidare i den tuffa konkurrensen. Till slut fattades mindre än tiondelen för avancemang till semi. Vidare tog sig däremot Mondo Duplantis som i stavkvalet som bara behövde två hopp för att säkra finalplatsen på 5.75. Under kvällspasset var Samuel Pihlström i uppsamlingsheatet på 1500 m blott två hundradelar från att avancera till semi.
Henrik satte i maj svenskt rekord med 10.08 och behövde prestera något liknande i OS-försöken för att kunna ta sig vidare. De tre bästa i vart och ett av de åtta heaten plus tre tider avancerade till semifinal.
Henrik lottades till det femte där han fick bana nio och tyvärr var ensam där ute efter banan innanför gick tom på grund av en strykning. Han fick till ett helt okej lopp men det där lilla extra saknades och han slutade sjua på 10.24. Vann gjorde Nigerias Kayinsola Ajayi på 10.02 före regerande OS-mästaren Lamont Marcell Jacobs, Italien, 10.05 och för avancemang på placering krävdes 10.06.
”Kroppen svarade inte”
– Det värsta jag varit med om att inte få till det när jag är i så bra form. Kroppen kändes off, den svarade inte som den ska och det var som gelé i benen. Det var ingen fördel att springa i blindo längst ut men jag ska inte skylla på det, sa en besviken Henrik till Max.
– Det är bara att bryta ihop och komma igen men det här kommer att svida länge. Men det är om fyra år som jag ska vara som bäst.
Henriks reaktionstid var 0.141 vilket är helt okej, fältets näst snabbaste. Han hade det näst sämsta årsbästat i startfältet så ”på papperet” var placeringen egentligen inte så mycket att säga om. Tre tider gick vidare och den sista togs till slut av Nigerias Favor Ashe som med 10.16 var fyra i det fjärde heatet. Så semifinalplatsen fanns inom räckhåll för Henrik.
28 år sedan sist
10.24 är 0.16 från Henriks svenska rekord och trots allt den bästa tid en svensk någonsin presterat i OS. Senast Sverige hade en manlig 100 m-löpare i OS var Atlanta 1996 då dåvarande svenska rekordhållaren Peter Karlsson via 10.35 tog sig vidare till kvartsfinal och där slogs ut efter att ha noterat 10.24.
Ett minnesvärt stafettrekord
Ett av de mest minnesvärda blågula OS-minnena från 1996 är annars den svenska stafettinsatsen på 4×100 m då den svenska kvartetten slutade femma på det ännu gällande svenska rekordet 38.63. Ett annat minnesvärt stafettrekord är det på 4×400 m från München-OS 1972. Läs artiklarna via länkarna nedan.
Mondo enkelt till final
I stavkvalet var Mondo Duplantis om möjligt mer överlägsen än tidigare. Efter 5.60 i första stod han över 5.70 och tog 5.75 och var högt, högt över i båda hoppen. Till slut räckte 5.70 utan rivningar för att bli en av de tolv finalisterna. Final på måndag kväll då Vanessa Kamga kastar diskusfinal.
Sååå nära för Samuel
Ende svensk under kvällspasset var Hälles Samuel Pihlström som efter att ha missat semi på 1500 m med 18 hundradelar på fredagen fick en ny chans i nyheten uppsamlingsheat. Det blev ett snabbt lopp där han gjorde allt rätt, avancerade på slutvarvet och spurtade ända upp till fjärdeplatsen till 3:33.58. Det var personbästa med en sekund men det fattades försmädliga två hundradelar till semifinal.
Men tiden är den näst bästa av en svensk och det fattades bara lite drygt 1,5 sekund till Andreas Almgrens svenska rekord på 3:32.00. Samuel passerade nu två man på den svenska genom-tiderna-listan – Emil Danielsson (3:34.16) och Kalle Berglund (3:33.70).
/Jonas Hedman
• Det svenska stafettundret i Atlanta-OS 1996 – femma på svenskt rekord
• Det äldsta rekordet fyller 50 – fantastisk 4×400 m-tid i München 1972
Läs mer:
• OS: Svenskt rekord och OS-final för Vanessa Kamga
• OS: Nära avancemang för Samuel och Julia
• OS: Tungt för Perseus Karlsröm på 20 km gång
