Efter en magisk vinter gör Andreas Almgren på onsdag kväll 15 maj sitt första 5000 m-lopp för året. Blir det svenskt rekord igen? Foto: Deca Text&Bild

Andreas Almgrens minnesvärda kvartalsrapport

I affärsvärlden är ”kvartalsrapporter” – där företagen fyra gånger årligen presenterar en rapport över hur verksamheten gått de senaste tre månaderna – ett nyckelbegrepp.  Om Andreas Almgren varit ett företag skulle rapporten för hans ”Q1”, dvs 2024 års första kvartal, fått aktiekursen att rusa.

För under årets januari-mars levererade han varje månad ett nytt svenskt rekord:

1) Valencia 14 januari – 10 km väg – 27:20
Jonas Glans svenska rekord 27:57 satt ett år tidigare i samma tävling sänktes alltså i ett svep med över halvminuten.

2) Barcelona 11 februari – Halvmarathon – 59:23
Napoleon Solomons svenska rekord 1:01:17 satt fem år tidigare i samma tävling sänktes alltså i ett svep med nästan två minuter.

3) San Juan Capistrano 16 mars – 10000m bana – 26:52.87
Jonny Danielsons svenska rekord 27:55.74 satt 35 år tidigare i Södertälje sänktes alltså i ett svep med över minuten.

Att rekord ”krossas” är en formulering som används alltför generöst men i dessa tre fall var den verkligen befogad. För de gällande rekordtiderna förbättrades alla med mellan 2.2 och 3.7 procent, vilket är exceptionella marginaler i dagens friidrott.

Hur är det möjligt?
En förklaring till de brutala kapningarna finns i att det för Andreas var i princip debut på distanserna:

Det var nämligen allra första halvmaran och allra första banmilen medan det på vägmilen fanns en notering på 31:20 från Hässelbyloppet 2014. Men den tiden gjordes egentligen av en helt annan Andreas Almgren, nämligen den tonårige 800m-specialisten som två och en halv månad tidigare tagit Junior-VM-brons på tiden 1:45.65.

Så här i backspegeln borde man förstås redan där och då insett att där fanns en fallenhet för mycket, mycket längre sträckor än dåvarande specialiteten ”kort medeldistans”. Att det alltså i princip nu handlat om debuter kan som sagt förklara att det blev stora förbättringar men det finns också en sida av detta som talar för det motsatta:

Förstår sin kapacitet
I total avsaknad av tävlingsrutin på längre sträckor än 5000m borde det för nästan vem som helst vara extremt svårt att veta vilken fart som man egentligen kommer att behärska hela vägen när sträckorna plötsligt dubbleras eller t o m fyrfaldigas.

Uppenbart är dock Andreas inte ”vem som helst” i detta avseende utan bevisligen skicklig på att utifrån sina träningspass veta vilken kapacitet det finns på tävling. Stora kapningar är dessutom ingenting nytt för ”Andreas 2.0”:

Sommaren 2021 debuterade han på 5000m med 14:01 på SM, en vecka senare satte han finnkampsrekord med 13:29. Sommaren 2022 följdes 13:26 som 4:a på EM två veckor senare av 13:01 på Diamond League i Bryssel.

Avslutningarna
Vad gäller de tre rekordloppen under 2024 års första kvartal kan man t o m ana något av ett ”säkerhetsupplägg” eftersom avslutningarna varje gång var imponerande vassa:

På vägmilen i Valencia kraftiga negativa splits: 13:48 följdes av 13:32 vilket gjorde att han avancerade från 21:a plats halvvägs till 6:e i mål. Andra halvan var han bara 6 sekunder långsammare än vinnaren Jacob Kiplimo.

På halvmaran i Barcelona en blixtrande avslutning: Tittar man på bitten från 20 km till mål (d v s ca 1.1 km) så låg övriga fem löpare som kom i mål under timmen på tider mellan 3:02 och 3:12 medan Andreas hade 2:55.

Tog 13 sek på förre världsrekordhållaren
Han tog exempelvis in 13 sekunder på segraren (och tidigare världsrekordhållaren) Kibiwot Kandie och var 7 sekunder snabbare än Jacob Kiplimo när denne satte det gällande världsrekordet i november 2021.

Även på banmilen i San Juan Capistrano en markant tempostegring på slutet: Efter 2:41-2:42-fart per kilometer slog han till med 2:31 på sedan han sprintat sista varvet på 57.4. Läs mer om loppet i artikeln ”Almgrens väg till 10000m-rekordet” länkad längst ner på sidan.

Gunders osannolika Q3 1942
Förresten: Hur står sig Andreas första kvartal 2024 i ett historiskt perspektiv i svensk friidrott? Självklart är det mycket speciellt med en så lång ”formtopp” att den innehåller ett antal superprestationer utspridda över tre månader.

Men visst finns det tidigare exempel på långa och högkvalitativa ”formtoppar” och det mest extrema exemplet – även i ett internationellt perspektiv – kommer från Gunder Häggs fantastiska sommar 1942.

Efter att ha varit avstängd under en period p g a brott mot amatörreglerna startade Gunder nämligen just vid kvartalsskiftet den 1 juli 1942 en 3-månaders period späckad av nya världsrekord:

Alltså nio lopp och tio världsrekord – varav sju i grenar som fortfarande har officiell världsrekordstatus – samlade inom det tredje kvartalet.

Och världsrekordloppen var dessutom bara ca tredjedel av alla tävlingar Gunder hann med den sommaren: För mellan 1.7 och 30.9 blev det faktiskt totalt 32 individuella lopp (vann alla) plus ett stafettlopp.

Det internationella perspektivet
Men det allra väsentligaste som Andreas första kvartal 2024 illustrerar var egentligen inte de tre svenska rekorden i sig. Det ser man i stället om man vidgar perspektivet från det nationella.

Att han hävdade sig så väl i loppen – 6:a i Valencia, 2:a i Barcelona och 3:a i San Juan Capistrano i världsklasskonkurrens – säger redan det en hel del om kvaliteten på prestationerna.

Än intressantare blir bilden om man sätter in de tre tiderna i ett europeiskt genom-tiderna-sammanhang. För i alla tre loppen gick Andreas in på topp-3 ”all-time”. Hur speciellt en sådan prestation är förstår man kanske bäst om man uttrycker det som att max två europeer någonsin sprungit fortare på resp distans.

En av Europas allra bästa
Så här såg nämligen Europatoppen ut i resp gren efter Andreas rekordlopp:

10000m bana
26:46.57          Mo Farah                                 GBR     2011
26:52.30          Mohammed Mourhit              BEL      1999
26:52.87          Andreas Almgren                    SWE     2024

Halvmarathon
59:13   Julien Wanders                       SUI       2019
59:23   Andreas Almgren                    SWE     2024
59:26   Yemaneberhane Crippa          ITA       2022

10 km väg
27:13   Julien Wanders                       SUI       2020
27:13   Dominic Lobalu                       SUI       2024
27:20   Andreas Almgren                    SWE     2024

Europeiska topp-3 på 10000m och halvmarathon står sig fortfarande som ovan medan Andreas under våren sedan blev nedpetad två placeringar på 10 km väg av franske Jimmy Gressier (27:07) och italienske Yemaneberhane Crippa (27:08).

Hur går det på 5000m?
Nu stundar alltså närmast 5000m bana på onsdag kväll på Stockholms Stadion och det ovanstående väcker förstås frågan huruvida Andreas kan ta sig in på Europas topp-3 också på den distansen.

Så här ser aktuella listan ut:
5000m bana
12:45.01          Mohamed Katir                       ESP      2023
12:48.45          Jakob Ingebrigtsen                  NOR     2021
12:49.71          Mohammed Mourhit              BEL      2000

Med sina 13:01.70 från 2022 innehar Andreas i nuläget statistikposition nr 14 och han tar sig i alla fall in på topp-10 om hans uttalade ambition att gå under dröm-13 blir verklighet.

PS. När man börjar prata om ”Europa topp-3 genom tiderna” för Andreas skapas automatiskt en nyfikenhet på hur det i övrigt ser ut – och har sett ut – för svenskt vidkommande. Den nyfikenheten kommer att stillas i en kommande artikel.

/A. Lennart Julin

Allt om Spåret 5000 m på Stockholms Stadion 15/5

Andreas Almgrens kommande tävlingar
15/5 5000 m Stockholms Stadion (adidas Spåret 5000 m)
30/5 5000 m Oslo (Diamond League)
2/6 3000 m Stockholms Stadion (Diamond League)
12/6 10 000 m Rom (EM)

Andreas Almgrens biografi på friidrottsstatistik.se

Läs även:
Almgrens väg till 10 000 m-rekordet
Utmärkt säsongsöppning av Andreas Almgren
Perspektiv på Andreas rekordlopp på 10 000 m
Almgren överträffade Gärderud
Makalöst lopp av Andreas – så nära segern och europarekordet
Superlopp av Almgren – nära europarekordet

BOK: SVERIGE-BÄSTA 2021

ÅRSBOKEN

FÖLJ FRIIDROTTAREN PÅ SOCIALA MEDIER

SENASTE ARTIKLARNA

NYHETSBREV

Nyhetsbrev

MEST LÄSTA

Nyhetsbrev

ARKIV

Svenska truppen